Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
skjuta publicerandet av nyssnämnda monografi, har jag ansett lämp-
ligast att redan nu i en kortare uppsats framlägga mina synpunkter
på den synekologiska vegetationsbeskrifningens terminologi och
metodik. I det följande kommer jag att ett för ett genomgå och
definiera de synekologiska grundbegreppen, så som de af mig upp-
fattas. I de af SAMvELsson behandlade frågor, i hvilka jag väsent-
ligen ansluter mig till hans åskådning, kommer jag gifvetvis att så
vidt möjligt inskränka mig till att hänvisa till hans uttalanden.
Ståndort och bestånd.
Ståndort är sammanfattningen af alla på en viss geo-
grafiskt bestämd lokal verkande ekologiska faktorer
(FLAHAULT Och SCHRÖTER 1910 p. 24, WARMING och GREBNER 1915
p. 306, SAMUELSSON 1916, II p. 350).
Beständ är den pä en gifven lokal förefintliga vegeta-
tionen (SAMUELSSON 1916, II p. 350).
Till den utredning af dessa bäda begrepps historia och använd-
ning, som SAMUELSSON lämnat, ansluter jag mig i alla delar, hvarför
jag här ej behöfver närmare ingå på desamma.
Association.
Association är en sammanfattning af de till sin floris-
tiska sammansättning väsentligen öfverensstämmande, i
möjligaste mån enhetliga bestånden (SAMUELSSON 1916, II p.
352, i hufvudsak).
Som SAMUELSSON framhåller, kan associationsbegreppet i viss mån
anses motsvara systematikens artbegrepp; det hvilar lika väl som
detta på en teoretisk abstraktion och är lika tänjbart som detta.
Bestånden kunna å sin sida jämställas med de i naturen upp-
trädande växtindividen, sedda från systematisk synpunkt. Liksom
systemalikens artbegrepp af olika författare uppfattas på rätt olika
sätt, är detta i minst lika hög grad fallet med associationsbegreppet.
Nagra ha ett synnerligen vidt associationsbegrepp, andra ett trängre.
Liksom artbegreppet äfven hos en och samma författare ej kan
anses fullt likvärdigt inom hela systemet, lika litet bör man inom
synekologien ha någon fordran på likvärdighet för alla associationer.
Liksom vissa släkten äro mera »kritiska» än andra och därför i
behof af en finare artuppdelning, likaväl kunna vissa associations-
grupper (formationer) vara mera kritiska än andra och därför fordra
en finare uppdelning. Och likaväl som inom systematiken böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
