Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
praktiska synpunkter tillmätas en mycket stor betydelse. Inom vissa
associationsgrupper kan det sålunda vara mera praktiskt att upp-
dela samhällena i relativt fina och trångt begränsade enheter (asso-
ciationer), medan det inom andra kan vara lämpligare att bibehålla
ett relativt vidt associationsbegrepp och eventuellt i stället uppdela
hvarje association i lägre enheter (motsvarande systematikens varie-
teter m. m.). Många finna måhända en dylik princip godtycklig och
föga vetenskaplig, men det måste ihågkommas, att associationsupp-
delningen ej är målet, utan blott ett medel att ge en i möjligaste
mån riktig och åskådlig bild af växttäckets sammansättning.
Hos författare med allt för vidt associationsbegrepp kan det icke
undvikas, att det ibland kommer till ganska egendomliga konse-
kvenser. Jag vill här blott citera ett uttalande af SAMUELSSON (1916,
p. 353): »Gör man detta, så kan det likväl inträffa, att i extrema
fall enskilda bestånd, som dock måste räknas till en och samma
association, kunna vara sinsemellan starkt afvikande. GRADMANN
(1909, s. 103) framhåller med full rätt, att två sådana bestånd t. o. m.
kunna skilja sig så starkt, att de icke ha någon art gemensam,
En associations olika bestånd böra emellertid vara nära öfverens-
stämmande i fysiognomiskt och floristiskt afseende samt af något
så när konstant natur.» Jag kan inte finna annat, än att GRADMANNS
citerade yttrande står i direkt strid mot citatets sista mening och
mot den äfven af SAMUELSSON använda definitionen på »association ».
Ty i och med det alt man räknar två bestånd med så olika sam-
mansältning, att de icke ha någon enda art gemensam, till en och
. samma association, har man ju faktiskt frängätt all fordran på öfver-
ensstämmelse i floristiskt afseende mellan en associations olika be-
stånd. I så fall har man kvar endast den fysiognomiska öfverens-
stämmelsen och har därmed uppflyttat associationsbegreppet till
formationsbegreppets nivå.
Den vanligaste grundorsaken till dylika inkonsekvenser, närmast
betingade af ett alltför vidt associationsbegrepp, torde vara den, att
de flesta författare, ehuru de i princip erkänna den induktiva me-
todens allenaberättigande, i praktiken ej helt lyckats frigöra sig från
vissa deduktiva synpunkter. Redan Rh. Hurr (1881) har på ett syn-
nerligen klart och logiskt sätt framhållit nödvändigheten af de de-
duktiva synpunkternas fullständiga bannlysning vid associationer-
nas (hos honom formationernas) karaktäristik, och i senare tid ha
framför allt Ta. C. E. Fries (1913 p. 48—49), de schweiziska växt-
geograferna och senast SAMUELSSON (1916, II p. 351) ytterligare poin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
