Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
torde bero på flera orsaker. Dels ha så godt som alla de noggranna
vegetationsbeskrifningar, som hittills sett dagen, utförts i områden,
där de flesta uppträdande associationerna varit fysiognomiskt mer
eller mindre närbesläktade och vanligen intagit tämligen stora och
relativt rena ytor utan allt för iögonenfallande mosaikartade sam-
manslutningar. Detta gäller t. ex. den alpina vegetationen och åt-
minstone det förstnämnda äfven den litorala och sublitorala alg-
vegetationen. Dels ha så godt som alla författare till vegetations-
beskrifningar (naturligtvis undantagandes algologerna) blott tagit
hänsyn till de associationer, i hvilka fanerogamer ingå, och mer
eller mindre fullständigt bortsett från de fysiognomiskt ofta minst
lika viktiga rena moss- och lafassociationerna. Detta gäller fram-
för allt de schweiziska växtgeograferna, hvilka vanligen ej ens tagit
någon som helst hänsyn till det av lafvar och mossor bildade botten-
skiktet i de fanerogama associationerna. Slutligen ha de flesta för-
fattare arbetat med alltför vidt associationsbegrepp och därför ofta
synnerligen heterogena associationer, i många fall delvis beroende
på deras bortseende från mossor och lafvar. Deras associationer
ha därför i många fall kommit att utgöra typiska formationskom-
plex. I de fall, då vegetationsbeskrifningar publicerats från områden
med mera utprägladt mosaikartad vegetation, har det också visat
sig, att författarna ej kunnat hålla fast vid den af de alpina växt-
geograferna inaugurerade metodiken med fysiognomiskt-systematisk
gruppering af associationerna. Vid en granskning af ÖSTENFELDS
(1908) bearbetning af Färöarnas vegetation finner man t. ex., att
han grupperar sina associationer efter de naturliga sammanslut-
ningar, i hvilka de uppträda, sålunda i grupper, som principiellt
motsvara mina formationskomplextyper, t. ex. »the coast-cliff for-
mation», »the rocky-flat formation», »the grass-slope formation» etc.
Att han därvid kommer att använda ordet formation i en annan
betydelse än den numera allmänt antagna är tydligen en följd af
saknaden af en lämplig term för dessa enheter. Vid namngifningen
af komplexen använder sig ÖOSTENFELD än af stándortens, än af
växttäckets egen karaktär, som synes af nyss anförda exempel. —
HávnÉN (1914) har för sydvästra Finlands skärgård använt liknande
principer. Han grupperar likaledes sina (ovanligt snäft urskiljda)
associationer efter deras naturliga sammanslutningar, hvilka här på
grund av områdets karaktär ofta bli zonalt anordnade. Men han
utgår vid benämningen och grupperingen af dessa enheter konsekvent
från ständorten. I fråga om noggrannhet och allsidigt hänsynsta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
