Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
gande till olika växtgrupper torde för öfrigt hans arbete stå utan
jämförelse främst bland de hittills publicerade vegetationsbeskrif-
ningarna. — CAJANDER (1913) har i sin i mångt och mycket förträfl-
liga bearbetning af Finlands myrar vid behandlingen af vissa mosaik-
artade högmosstyper måst tillgripa benämningen »Kombinationen»,
t. ex. »Kombinationen von Weissmoor und Reisermoor, Hochflächen
—Heidekrautmoore» (p. 168). Dessa »Kombinationen», hvilka na-
turligtvis fullständigt motsvara mina formationskomplextyper, tycks
han emellertid betrakta som associationer, inom hvilka han dock
som skilda enheter beskrifver t. ex. »das Heidemoor» och »das
Kolkmoor». SAMUELSSON (1916, II p. 357) betraktar däremot tufvorna
i en högmosse som en och höljorna emellan dem som en annan
association. Vid en beskrifning af ett myrområde skulle han så”
lunda, om han följde de af honom i öfrigt använda principerna, i
extremaste fall komma att behandla tufvornas associationer bland
t. ex. hedarna och höljornas bland kärren. Men hur ginge det då
med det naturligtvis högst intima såväl fysiognomiska som ekolo-
giska sammanhanget mellan dessa associationer?
Behofvet af att för dylika mosaikartade vegetationssammanslut-
ningar införa en bestämt definierad terminologi torde redan af de
nu framdragna exemplen framstå i en ganska klar dager. Jag vill
emellertid ytterligare anföra några liknande fall.
På en 6 i ett af de yttre skärgärdsomrädena vid Östersjön kom-
mer i de flesta fall vegetationens hufvudmassa att utgöras af en
mer eller mindre gles och lågväxt hällmarksskog med trädvegetation
af tall eller björk. Granska vi närmare en dylik hällmarksskog,
finna vi, att den består af en ytterst invecklad mosaik af de fysiog-
nomiskt mest olika associationer. Så täckas t. ex. de stora hällarna
af rena skorplafassociationer, på fuktigare ytor kanske ersatta af
mossassociationer. Små jordfyllda springor kunna vara bevuxna
med rena busklafassociationer aft. ex. Cladina-arter, som där jorden
blir djupare ersättas antingen af gräshedsassociationer, t. ex. Aira
flexuosa-association, eller af rishedsassociationer, t. ex. Empetrum-
eller Calluna-association. I djupare sänkor, där markbeskaffenheten
möjliggör uppkomsten af trädvegetation, få vi små skogsbestånd af
t. ex. Betula verrucosa med Vaccinium vitis idea i fältskiktet, en
Belula-Vacc. vilis idea-association Och i afloppslösa fördjupningar
få vi associationer, tillhörande kärrens eller mossarnas formationer.
Vi tänka oss nu också, att det på samma ö förekommer t. ex.
maritima örtbackar, små glesa löfängsomräden, m. fl. formations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
