- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 11. 1917 /
90

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

På enhetliga substrat möta inga större svårigheter att fullfölja en
sådan fysiognomisk indelning. Som bekant fördela sig emellertid
de marina växtsamhällena på de mest olikartade substrat-typer.
Ett allmängiltigt system måste se till, att verkligt bestämmande ge-
mensamma moment sammanhålla alla eller åtminstone de allra
flesta samhällena inom samma bälte, om ock dessa samhällen skulle
falla på så olikartade typer som litofyter, psammofytiska eller pe-
lofytiska halofyter o. s. v. Det gäller då, när som sagdt de fysio-
gnomiska momenten lämna oss i sticket, att finna ekologiska
indelningsfaktorer, hvilka gradvis i vertikal riktning undergå en
förskjutning till sin natur. (Detta hindrar naturligen ej, att man
för specialframställningar kan ha mycket stor användning för
efter karaktärs-associationer uppkallade bälten, i hvilkas nomen-
klatur man dessutom kan sammandraga associations-benämningen
till karaktärsväxtens släkt- eller artnamn: Pelvetia-, Alaria-, Gerardi-
bälten: .0. s. v.

den första indelningsfaktorn af sådan art har jag i full an-

slutning till den föregående forskning, hvilken konsekvent tagit de
marina regionerna som på hvarje särskild lokal begränsade af
horizontela linjer, ställer jag en fysikaliskt-geografisk faktor: sub-
mersionens längd och art, tänkt som inverkande på växternas för-
måga att a ena sidan uthärda uttorkning, å den andra saltvattens-
indränkning.

Efter denna indelningsgrund få vi två grupper af regioner, den
ena intermittent blottlagd, den andra permanent submergerad.

Den första gruppen delas, likaledes efter submersionens längd och
art, i supralitoralen och litoralen.

vegetationen jämte de af buskalgskott bildade lösliggande »migrations-formationerna»
SCHILLER 1909). Det här föreliggande indelningsförsöket rör sig också endast med
benthos. Pelagiskt plankton och pelagiskt pleuston (t. ex. Sargasso-
hafvet föras sålunda alldeles ur räkningen. Fråga är emellertid, om ej det plank-
ton, som är utbildadt i vattnet ofvan litoralt och sublitoralt benthos bör medtagas
i de resp. regionerna, om det bevisligen haft ett hvilostadium i bottenskik-
tet. Likaså de alg-associationer, t. ex. den af Witte 1912 beskrifna Ulothrix
flaccida-associationen från Kristianiafjorden, som bildar cryoplankton på isen
utmed stränderna. Denna gång måste de emellertid lämnas å sido. De på hafs-
bottnen liggande migrations-formationerna samhöra naturligast med den region,
det omgifvande benthos tillhör. Man bör dock regionalt noga skilja dem från
deras moderbestånd, enär de kunna gå betydligt djupare än detta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 08:58:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/11/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free