Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
som svårligen kunna räknas till en verklig marin vegetation. Prof.
Warmine framställde i sin opposition mot BörGEsEens afhandling ett
förslag, som jag på det lifligaste vill förorda, nämligen att urskilja
en särskild supralitoral region, i hvilken man kunde anbringa
dessa af hafsalger tillsammans med lafvar, mossor och sötvattens-
alger bildade samhällen, som mer eller mindre framträdande finnas
på alla klippkuster. Man får då låta denna gå ned så långt som
arter uppträda, hvilka icke fordra ett regelbundet nedsänkande i
salt vatten, d. v. s. dess nedre gräns torde komma att sammanfalla
med flodgränsen vid dödtid». Och i kapitlet om »Regioner, asso-
ciationer och facies i den färöiska hafsalgvegetationen» p. 198 anför
han:
»I. Supralitoralregionen.
Blandade associationer (hafs- Brackvattensassociationer (En-
alger tillsammans med lafvar, teromorpha-, Prasiola-, Cladopho-
mossor elc.). ra-, Rhizoclonium-facies).»
Algologerna i gemen vilja emellertid ej gärna acceptera supra-
litoralen.
BÖRrGESsENn ställer sig i ett i The Algx-Vegetation of the Fiereöse
Coasts infördt svar på Simmons anmärkningar ganska afvisande mot
att ur den litorala regionen urskilja densamma. Den antagna grän-
sen, högvattenslinjen, skär sig midt genom samma samhällen, t. ex.
Pelvetia-associationen, hvilket icke blir fallet med den andra gräns-
linjen, den mellan litoralen och sublitoralen i ebbmärket. Då nu
faktiskt äfven andra algsamhällen till ganska stor utsträckning före-
komma i den s. k. supralitorala regionen, anser han sig, hvad
litoralen beträffar, stå på samma ståndpunkt som ROsENVINGE: »at
den ófre Greense for denne Region bör settes der, hvor Algevegeta-
tionen begynder» och uttalar p. 709:
»I therefore fully agree with RosEnvinse in thinking that the upper
limit of the littoral region should be stated at the level where the
algal vegetation begins; but when RosEnvinGE declares this limit to
be identical with neap-tide mark at high water in Greenland, it is
evident from what has already been said, that this greatly differs
from the observations made on the F:róes, at any rate on their
exposed coasts».
KYLIN stöder sig också, egendomligt nog, ej på BóRGESEN utan pa
RosenvingE då han p. 211 gör ett liknande resonemang:
»Was die schwedische Westküste betrifft, so will ich in Über-
m
Svensk Botanisk Tidskrift 1917. L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
