- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 11. 1917 /
98

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

einstimmung mit RosENVINGE die obere Grenze der Litoralregion dort
ansetzen, wo die Algenvegetation überhaupt beginnt. Nach einer
Porphyra umbilicalis-Formation zu urteilen, würde diese Grenze an
offener Küste etwa 2 m. oberhalb der mittleren Wasserlinie ver-
laufen. Diese Formation habe ich indessen nur an einem Lokal
beobachtet, und ich will daher in diesem Zusammenhang auch
daran erinnern, dass die Bangia-Ulothrix-Urospora-Formation, eine
an der bohuslänschen Küste allgemein verbreitete Formation, sich
bis ungefähr */s m. oberhalb der mittleren Wasserlinie erstreckt.»

Corton vill ej heller för sitt undersökningsomräde, Clare Island
vid västra Irlands kust, upptaga supralitoralen. Han finner näm-
ligen, huru en del algsamhällen fortsätta eller inkomma ofvan hög-
vattenslinjen, da bränningar, lokal fuktighet, beskuggning o. s. v.
ställa sig gynnsamma härför, och ansluter sig dä till BóRGESEN samt
läter litoralen räcka upp till »the level of the highest marine vege-
tation».

SvEDELIUS lorde också få räknas till de algologer, som ej accep-
teral LoRENZ. supralitoral. Under sin baltiska ófre litoralregion upp-
tar han en Rhodochorton-formation, om hvilken han p. 29 anför:

»Säsom en Rhodochorton-formation (HANSTEEN) måste beteck-
nas det sält, hvarpä Rhodochorton Rothii förekom vid Östergarns
holme. Den beklädde där som en matta väggar och tak i en na-
turlig klippgrotta. Från vattenbrynet växte den ända upp till ett
par meter öfver hafvets nivå, så att den tidtals sköljdes af stänk,
tidtals endast fuktades af genom springor nedsipprande färsk-
vatten.»

Äfven ScHIMPER utgår från den specifika algologiska synpunkten,
då han skall bestämma litoralens gräns uppåt (p. 823): »Der auf-
tauchende Gürtel erstreckt sich von der Ebbegrenze bis um so
höher über die Fluthgrenze, als die Brandung stärker ist.»

Fran rent algologisk synpunkt kan man mot detta anföra.

Om man i stället för högvattenslinjen som en i absolut lugn-
vatten mätt konstant tänker sig densamma mera ekologisk, som
uppät begränsande det minimala bälte af stranden, hvilket så konstant
vätes af vattenspegelns så godt som permanenta krusningar, att det
praktiskt sedt blir lika vattengenomdränkt som öfre delen af det
egentliga flodbältet, utan att därför kunna räknas till det egentliga
svallbältet, är det emellertid lätt att iakttaga hur dess undulerande
öfverkant naturtroget följer bestämda associationsgränser. Och äfven
om understundom en viss suddighet skulle vidlåda densamma, kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 08:58:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/11/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free