Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
del af bottnen, som ligger mellan öfversta flod- och nedersta ebb-
gränsen» (1883 p. 10) — tog springtiden till utgångspunkt. ROosEn-
VINGE 1898 p. 189, som inom sitt dåvarande undersökningsområde,
Grönland, icke råkade på den omtvistade supralitorala algvegetatio-
nen, utgick från att algvegetationen upphör redan vid flodmärket
vid dödtid och satte gränsen härstädes. På grundvalen af hvad jag
i litteraturen sett och mina egna iakttagelser vid norska västkusten
följer jag honom, med iakttagande af hvad jag p. 98 anför om linjens
undulerande förlopp.
Äfven det undre bältet utesluter RosEnNVInGE |. c. inom sitt under-
sökningsomräde från litoralen och hänför det till sublitoralen: »Ved
sterke Ebber blottes Dele af Laminariesamlagene, som naturligt
henge sammen med de nedenfor verende Laminariebevoxninger,
medens de cere meget forskjellige fra den Del af Vegetationen, som
blottes ved alle Ebber.» Ungefär likadana iakttagelser äro gjorda
vid andra delar af Nordatlantens och Norra ishafvets kuster; sa har
forf. vid tvenne besök i Bergens skärgård lika litet som HANSTEEN
p. 344 eller Boye och KYLIN (1910), kunnat finna något annat, men
tydligt är, att vid kuster med mycket starka springfloder förhållan-
det kan vara annorlunda. I Herat Jöxssons undersökningsområde
är också vid Ellidaey nära Stykkishölmur på SW. Island påvisadt
(p. 27—28) ett lågvattenstånd vid dódtid omkring 3 fot högre än
vid springtid, och dä Jönsson såväl genom formationsstudier som
genom statistisk behandling af algarterna inom detta bälte själt och
de omslutande regionerna påvisar en ganska genomgående olikhet,
är det ej underligt, att han urskiljer det som en »Lower Littoral
Zone» eller alternativt som öfre delen af en »Semi-littoral Zone».
Tillsvidare har man väl att ställa denna isländska region som ett
särfall. Märkas bör dock, att man i BóncrskNs framställning af
Färöarnes algvegetation finner antydningar om att semilitoralen äf-
ven här kommit till utbildning. Om sin Alaria-association, med
hvilken BÖRrGESEN later sublitoralen taga sin början, säger han p. 752:
»Thus it begins at about the lowest water mark at neap-tide;
at spring-tide, part of it, one foot or more, is laid bare». Vi-
dare alt FLAHAULT som nämdt för franska Atlanterkusten har en
Horizon inférieur, »ne découvrant qu’aux plus fortes marées». Dess
af Franaurr anförda karaktärsväxter, Laminaria Cloustonii etc., visa
emellertid otvetydigt på den äkta sublitoralen.
För inhafven utan egentlig ebb och flod går litcralens begräns-
ning mot sublitoralen alldeles i sär hos olika författare.
err
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
