Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Medelhafvets litoral, som med sina svaga ebb- och flodfenomen
bildar öfvergängen mellan de två extrema typerna, uppdelas af
LORENZ i tvenne afdelningar: die auftauchende Litoralregion: »Zwi-
schen Fluth- und Ebbenspiegel; also durchschnittlich zwei Fuss» och
die untergetauchte Litoralregion: »Von der durchschnittlichen Ebbe-
grenze (— 1^ bis an 2 Faden.»
Hvad Skagerack— Kattegatt beträffar, låter KJELLMAN (1878) lito-
ralen i mellersta Bohuslän gà ner till 1!/;—2 famnar. Han utgår
då som bekant från begynnelsen af den egentliga Laminariacé-
formationen, det samhälle han vid ett haf med ebb och flod, det
nordnorska, funnit markera den härvarande själfklara gränsen mel-
lan litoral och sublitoral. KYLIN (1907) ansluter sig för hela den
svenska västkusten härtill. Gran (1893 och 1897) tar för Tönsberg-
fjorden och Kristianafjorden litoral-begreppet vida snafvare. Han
utgår (1897 p. 6—7) från att analogien mellan världshafvens och
hans undersökningsomrädens litoralregion bör ligga i den periodiska
torrläggningen. Genom vind och ström ästadkommas i den senare
oregelbundna variationer, på sitt sätt motsvarande tidvattnen, som
omfatta en amplitud på c. !/» meter; och denna vertikala mäktighet
ger han också sin litoral.
Litoralregionen i Östersjöns utsötade vatten med öfver större delen
af området knappast märkbara flodfenomen är ett begrepp, som visat
sig mycket svårt att bestämma. REINKE, Som först upptog diskussio-
nen härom, sätter för västra Östersjön dess nedre gräns vid 4 meter.
Denna gräns betingas af omkastningen i florans sammansättning.
»Im grossen und Ganzen bildet — die 4 Meter-Linie eine Grenze
für das Vorkommen mancher Arten, die freilich von diesen an
einzelnen Localitäten überschritten, an anderen nicht ganz erreicht
wird» (REINKE 1898 p. 13). Regionen delas i två underregioner,
»so dass wir eine erste und eine zweite Litoralregion unterscheiden,
wovon jene bei niedrigem Wasserstande trocken liegt, diese stets
mit Wasser bedeckt wird» (l. c. p. 13).
SIMMONS lägger vid skånska kusten sin nedre litoral något djupare.
Han karaktäriserar den (1898 p. 191) sålunda: »Sasom öfverallt där
ej tidvatten förekommer blir litoralregionens nedre gräns äfven här
något godtycklig; dock synes mig lämpligt att i anslutning till
KJELLMAN förlägga den vid 5 m., ungefär där Fucus-arterna ha sin
djupgräns.»
I norra Smålands skärgård och vid Gotlands kuster får SvEDELIVS,
på samma grunder som SIMMONS, regionens undre gräns till ungefär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
