Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
vattnet blir, dess mer sjunker Fucus vesiculosus’ öfre gräns. Med
den begränsning GRAN och förf. gifvit litoralen, blir det då ett vik-
tigt ekologiskt forskningsobjekt att närmare utreda, huru (exempel-
vis på mer eller mindre exponerade strandklippor i sydvästra Fin-
land) Vesiculosus-samhället stannar ett par dm. under densamma,
(HÄYRÉN 1914 p. 29) så ock i Roslagen (jmfr anteckningen fran Ro-
skär längre fram), men att det i något saltare vatten, t. ex. vid Stora
Karlsö (jfr anteckningen längre fram) ungefär når dess gräns och att den
i västra Östersjön tränger sig upp ett så stort stycke i litoralen, att den
ligger blottad vid hvarje lägre vattenstånd (REINKE 1893, p. 10 och 32).
Den viktigaste invändningen mot min och Grans snäfva begräns-
ning af litoralen torde gälla Laminariaceernas uppträdande i inhaf-
ven. Som nu flera gånger citerats, ställde KJELLMAN Laminaria-
formationens begynnelse till gräns mellan litoral och sublitoral.
»In Bohuslän findet man zwar Laminarien ganz dicht an der Was-
serfläche, aber erst in 1!/2 bis 2 Faden Tiefe erscheinen sie in ihrer
völligen Ueppigkeit und in solchen Massen, dass man von einer
Laminarieen-formation im eigentlichen Sinne reden kann» (1878 p.
3. Det är ju ganska tydligt, att om en sådan formationsgräns
verkligen är af generell natur, så måste den motsvaras af en viktig
omkastning i de ekologiska faktorernas utbildning. Men om man
närmare studerar förhållandena i Bohuslän, ter sig, så vidt jag
kunnat finna, den ifrågavarande formationsgränsen ej fullt så ske-
matisk.
Om man fränser de litorala klippbassängerna, ingå inga eller en-
dast dvärgartade Laminaric i Grans och min litoral. Men omedel-
bart under densamma börja de att uppträda i medelstora exemplar.
På exponerade stränder i yttre skärgården samt på för salt ström
utsatta pyntar i den inre kunna de redan på 0,;—0,75 meters djup
i. medelstora exemplar vara strödda, till och med rikliga samt
associationsbildande. Och skulle man då sätta fordringarna
på att de i en verklig Laminaria-association skulle vara ymniga,
blir 1!/2—2 famns-djupet på intet sätt någon afgórande linje för
denna frekvensgrads inträdande. Redan på 1 meters djup har jag
funnit Laminaria digitala vara ymnig i sin association.
vid Nordkoster ............s.sceossiososese eee Ne br. 59°6’ 3,4 4 tum: (OR Mb»
VIGG VAS Cn Se c MER erc > 57°88! 5 à 6) o GEDUOST SENS
OCh vid i BOTA NOM sr an. ee » 1569457 SUED (24 >)
under hafvets medelnivá.» — Dessa siffror behófva naturligtvis nu en synekologisk
revision.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
