Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inl
Kyrın sätter också lokalt Laminaria-formationens ófre gräns be-
tydligt högre än KJELLMAN: »dagegen aber sind die Laminaria-Arten
bei den Väderöarne, wo das Wasser an der schwedischen Westküste
seinen grössten Salzgehalt hat, schon in 1—2 m Tiefe formations-
bildend und wetteifern an etwas offenen Stellen mit Fucus serratus
um die Herrschaft. Es dürfte dies mit einer allgemeinen Tendenz
bei einer ganzen Reihe von Arten in Zusammenhang stehen, bei
vermehrtem Salzgehalt sich höher hinauf nach dem Strande zu zu
verschieben» (1907 p. 213). — Äfven Gran fär för Kristianiafjorden
sin Laminaria-formation att börja pa 1 meters djup (1897 p. 13
och 33).
Laminaria-samhällenas öfre gräns betingas af tvä faktorer: de
fordra en viss salthalt i vattnet, de täla ej periodisk blottläggning.
Där ej ett utsötadt ytvatten tvingar dem ned till ett saltare vatten-
lager, förmä de gä till den nivä, där den periodiska torrläggningen
begynner, vare sig nu denna vid världshafven betingas af ebben
eller vid inhafven af mera tillfälliga faktorer. Att Laminarierna
vid sina yttersta utposter i Östersjön och Öresund kunna uppträda
först i det saltare vattnet på större djup — i Öresund t. ex. enligt
LÖNNBERG på 5 meter — får ej användas som utgångspunkt för att
i saltare inhaf nedprässa litoralen.
Om litoralen med denna snäfva begränsning skall uti ett allmänt
system som detta behöfva vidare uppdelas, lämnar jag därhän. Att
vid speciella undersökningar uppdelningar äro synnerligen lämpliga
står själfklart; jag påminner om nereid-seriens allmänt kända för-
delning på Pelvetia-, Spiralis-, Vesiculosus-Ascophyllum- och Serratus-
bältena (Fig. 8 och 9).
4. Sublitoralen.
Enligt föregående framställning fa vi sålunda sublitoralens ófre
gräns vid den nivå, med hvilken bottnen är permanent vattentäckt.
där sålunda vid världshafven ej ebben vid dödtid samt vid inhafven
ej utvattnet och den normala vågsugningen kunna verka barläggande
(Fig. 10). Den undre gränsen har jag förut betecknat som fotisk, fysio-
gnomiskt märkbar därigenom att algvegetationen börjar upplösas
i sparsamma kolonister.
Behöfver och kan sublitoralen uppdelas i underregioner?
Om man närmare granskar de uppgifter om den nordeuropeiska
sublitoralens växtvärld, som finnas i litteraturen, märker man, att
dessa, hvad artlistorna angår, äro fylliga nog, men att de i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
