Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
olikhet äfven i blommans byggnad, framför allt i fråga om kapselns form.
Den var nämligen i spetsen på ett egendomligt sätt tillspetsad, medan
den hos L. multiflora är trubbad. Om formens artvärde blef jag nu
genast fullt ófvertygad, och blef naturligen ytterligare styrkt i denna
min uppfattning, när jag några få dagar senare anträffade en: tydlig
mellanform till L. multiflora, som ‘genom fullständigt felslagen fruktsätt-
ning visade sig vara en otvifvelaktig bastard. Någon sådan är förut näppe-
ligen anträffad i Sverige, men väl på några ställen i Finlånd (först af
H. LINDBERG). Da
Efter afslutandet af sommarens resor började jag se något på Upsala-
museets Luzula-material och stötte da i det skandinaviska’ herbariet på
några exemplar, som visat sig tillhöra ‘en femte, väl skild art inom
samma grupp, nämligen L. congesta (Thuill.) Lej., som hittills synes vara
så godt som alldeles förbisedd inom Skandinavien eller i hvarje fall i allra
högsta grad blivit förväxlad med former med hopträngd blomställning af
de öfriga arterna. Den verkliga L. congesta är en storväxt, ehuru: gan-
ska gracil art med hufvudlik blomställning och ovanligt stora blommor.
I Sverige är den veterligen blott samlad en enda gång, i Skåne af E.
Fries. Dessutom har jag sett exemplar från Danmark, västra Norge,
nordvästra Tyskland, Storbrittanien och - Färöarna. Dess utbredning är
tydligen att beteckna som atlantisk.
Då jag har för afsikt att mera monografiskt behandla L. campestris-
gruppen vill jag härmed bedja de skandinaviska botanisterna att vara
mig behjälpliga vid insamlandet af ett så stort material som: möjligt af
hithörande former, särskildt för att man må erhålla en något så när sà-
ker uppfattning om de olika arternas utbredning. Af särskild vikt äro
härvid totalutbredningen af L. congesla, nordgränsen för L. campestris (ej
för mig känd norr om Upsalatrakten) och sydgränsen för L. sudelica
(känd sydligast i södra Västmanland och norra Dalsland). Men äfven de
öfriga båda arterna synas ha utbredningsgränser inom Skandinavien. L.
pallescens är söderut känd till Småland. L. mulliflora "synes knappast
öfverstiga barrskogsgränsen. Men detta allt behöfver utredas.
För att ge en ledning vid kommande studier har jag sammanställt ett
preliminärt examinationsschema af följande utseende.
I. Rhizom med korta utlöpare. L. campestris.
II. Rhizom utan utlöpare. Starkt tufvade arter.
1. Blomhufvud i regel m. 1. m. långt skaftade. Kalkblad lancett-
lika — bredt lancettlika.
a. Kalkblad bredt lancettlika, tydligt olikstora (de inre kortare).
a. Hufvud tämligen få, svartbruna. Kapsel tillspetsad. L. sudetica.
A. Hufvud talrika, ljusbruna — bruna. Kapsel trubbig. L. pallescens.
b. Kalkblad lancettlika, tämligen likstora. L multiflora.
2. Blomhufvud bopträngda till ett tätt hufvud. Kalkblad smalt
och utdraget lancettlika. L. congesta.
Upsala i april 1917.
Gunnar Samuelsson:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
