- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 11. 1917 /
214

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

förekomsten af ett sekret ej kunnat konstateras, men hela byggna-
den blir förklarlig först genom antagandet af ett dylikt.
Kolletererna äro långsträckta och ofta mer eller mindre spolfor-
miga, bestå ylierst af en epidermis af ganska stora celler, innanför
detta af några rader celler, svagt sträckta i kolleterernas längdrikt-
ning. Epidermiscellerna ha ett kraftigare plasmatiskt innehåll och
större kärnor än de inre cellerna, hvilket tyder på att endast de
förra äro secernerande. Denna byggnad öfverensstämmer mycket
nära med byggnaden af liknande organ hos andra växter enligt

Fig. 3. Geniostoma lasiostemon. Längdsnitt genom stipelslidans mynning visande
håren och mellan dessa slingrande svamphyfer. (Ett cellkomplex ser ut att ligga
löst; på grund af den oregelbundna veckningen vid kanternas nedvikning kan det
lätt hända, att vid snittningen ett parti sålunda lösgöres från sitt sammanhang)

Grooms beskrifningar och afbildningar. Kolletererna synas vara
fullbildade en tid före de öfriga väfnaderna i slidan.

Harbildningarna äro vanligen enkla, stundom tvagrenade, tjockast
ett stycke nedom midten vid väggen mellan cellerna. De sitta
ganska glest på slidans väggar och äro här säkerligen af mycket
underordnad betydelse. I spetsen däremot sitta de mycket tätt
och spela en synnerligen stor roll.

Som ofvan nämnts bildar nämligen slidan ett slutet rum. Men
då den är anlagd som en ringformig ansvällning, kommer det natur-
ligtvis att blifva en liten öppning i spetsen. Denna måste på något
sätt tillslutas för att skyddet skall blifva effektivt och det afsönd-
rade sekretet ej pressas ut. Tillslutningen ästadkommes på ett sätt
som i hög grad liknar det TrEuB beskrifvit hos blomknopparna af
Spathodea. Där vikas foderbladens kanter inåt och nedåt, och på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 08:58:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/11/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free