Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
grund af det tryck, som sekretet utöfvar inifrån, prässas dessa kanter
mot hvarandra och tillsluta öppningen. Hos Geniostoma förekom-
mer äfven en dylik nedvikning, men den är så obetydlig, att den
endast i ringa mån kan direkt tjäna
som tillslutningsmekanism, utan är sna-
rare en lämpligt anordnad fästpunkt för
de talrika håren (fig. 3). Dessa äro långa
och nedåtriktade och göra antagligen
samma tjänst som de nedvikta kanterna
hos Spathodea. De motsvaras kanske
ännu bättre af de flikar, i hvilka dessa
kanter upplösa sig.
Som ett anmärkningsvärdt faktum vill
jag framhålla förekomsten af en liten
svamp, hvilkens hyfer slingra sig bland
håren vid mynningen af stipelslidan.
Det är ju ej uteslutet, att denna spelar
en viss roll för knoppskyddets fulländ- = Fig. 4. Geniostoma lasiostemon.
: - “ Tvärsnitt af stipelslidan nära
ning, men för att kunna säkert uttala
sig härom fordras ett betydligt större
material än det, som stätt till mitt för-
fogande. Dylika tradsvampar ha förut iakttagits af KOORDERS i
knoppskydd af samma typ som hos Geniostoma. Äfven bakterier
förekomma i sekretet hos många knoppar.
dess bas, visande kolleterer i
längdsnitt.
Leea sambucina Willd.
Denna är en liten buskartad växt, som förekommer allmänt i
‚Indien i lägländta trakter. De upprepadt parbladiga, långskaftade
bladen sitta strödda, och spetsen af ett skott tyckes sluta med ett
blad, hvars axel nästan bildar en rak fortsättning af stammen nedan-
för. Vid basen af bladskaftet sitter knoppen, innesluten af stip-
lerna, så att det hela ser ut som en bred vinge. Så småningom
sväller denna upp till en liten dyna, hvilken slutligen brister, och
det närmast följande bladet blir synligt. Detta är vid utträdandet
ur knoppen starkt hopveckadt och bladskaftet är S formigt krökt.
Efterföljande knopp är tämligen väl utvecklad och vanligen viken
åt ena sidan (fig. 6).
Stiplerna, hvilka äfven här äro ansvällningar från bladskaftets
bas, äro på mycket tidiga stadier — då de ännu äro skyddade af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
