Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Föredraganden erinrade först om HOFMEISTERS grundläggande arbete af
är 1851, i hvilket påvisades, att det hos mossor och ormbunkar fanns två
skilda generationer, en könlig och en könlös. Dessa generationer hafva i
litteraturen senare fått namnen gamofyt och sporofyt. För åtskiljandet af
de båda generationerna, voro de morfologiska karaktärerna de afgörande.
Föredraganden erinrade vidare om STRASBURGERS undersökning af år 1894.
Denne påvisade, att sporofyten hos Osmunda regalis hade dubbelt så många
kromosomer 1 sina cellkärnor som gamofyten. Efter denna upptäckt för-
sökte man i och för begränsningen af sporofyt och gamofyt ej blott be-
gagna de morfologiska karaktärerna utan äfven den cytologiska karaktär, som
ligger i det olika kromosomantalet; sporofyten vore en diploid generation,
gamofyten en haploid.
Ar 1904 skapar Lorsy två nya namn, nämligen x-generation och 2x-ge-
neration, hvilka skulle ersätta de äldre namnen gamofyt och sporofyt, och
hvilka skulle kunna användas äfven i de fall, då dessa senare be-
funnos vara olämpliga. För x- och 2x- generationerna ha i litteraturen äfven
användts namnen haplont och diplont.
Efter STRASBURGERS ofvannämnda undersökning började man fästa allt
större vikt vid kromosomantalet, då det gällde att begränsa de skilda ge-
nerationerna. Generationsviixlingsfragan blef mer och mer en cytologisk
fräga, efter att ursprungligen ha varit en morfologisk, och fullt konsekvent
definierade man frän cytologiskt häll allt haploidt som gamofyt och allt
diploidt som sporofyt. En del morfologer opponerade sig visserligen mot
en allt för längt drifven cytologisk äskädning, men utan att vinna gehör.
Cytologerna voro i flertalet och behöllo ledningen; och slutligen har från
cytologiskt håll det påståendet framkommit, att det ej skulle finnas någon
annan generationsväxling än den, som bygger på kärnans natur att vara
haploid eller diploid.
I det ofvan anförda arbetet af GoELDI och FiscHER skrifver FIscHER
(s. 45): »Der Wechsel zwischen Haplont und Diplont und der Genera-
tionswechsel im älteren Sinne sind also zwei ganz verschiedene und von-
einander prinzipiell unabhängige Dinge». Här finna vi för första gängen det
bestämda uttalandet, att det finns tvä skilda slag af generationsväxlingar,
en i äldre mening (den morfologiska) och en i yngre mening (den cytolo-
giska). Den senare kallar FrscHER för en antitetisk generationsväxling
och upptar därvid ett redan af CELAKOWsKY (1877) användt namn. För
dem, som skulle finna det betänkligt att använda samma term om två
skilda fenomen, föreslår FISCHER i stället för antitetisk generationsväxling
benämningen kärnfasväxling.
RENNER framlägger i sitt arbete samma uppfattning som FISCHER, men
undviker att använda termen generationsväxling i två skilda betydelser
Enligt RENNER är generationsväxlingen »eine Erscheinung der äusseren
Morphologie». Generationsväxlingen i yngre mening, d. v. s. den antitetiska
generationsväxlingen enligt FiscHER, kallar RENNER för kärnfasväxling.
Föredraganden erinrade vidare om de äsikter i generationsväxlingsfrägan,
hvilka han offentliggjort i sitt arbete Die Entwicklungsgeschichte und die
systematische Stellung von Bonnemaisonia asparagoides (Woodw.) Ag. nebst
einigen Worten über den Generationswechsel der Algen (Zeitschrift für
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
