Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
kunde de dock säkert icke vara. Emellertid fanns ett enda exemplar, som
utan tvifvel verkligen var Carex praecox. Enligt etiketten hade detta tagits
af G. M. SJÖSTRAND på Öland, utan närmare angifvande af lokalen, och
utdelats i Herbarium Normales 19. fascikel. Föredraganden ansåg dock
af flera skäl, att här torde föreligga någon förväxling. Samme SJÖSTRAND
hade nämligen under namn af C. Schreberi tagit ett stort antal exemplar
på Öland, som alla voro ligerica, och på alla de lokaler, hvilka han an-
gifver för C. Schreberi i »Kalmar läns och Ölands flora», finnes endast
C. ligerica. Vidare har i Herb. Norm:s 4. fascikel en C. ligerica, tagen
af SJÖSTRAND på Öland, utdelats under namn af C. Schreberi.
Genom de hittills gjorda undersókningarna ófver dessa Carex-arters fórekomst
i Sverige anság sig fóredraganden sálunda ha kommit till det resultatet,
att C. ligerica Gay borde jämte arenaria ingå såsom art i en svensk flora,
men att C. praecox Schreb. sükerligen ej funnes hos oss.
Fóredraganden redogjorde därefter för C. ligericas förekomst på Öland
och lämnade en beskrifning på de växtsamhällen, i hvilka den där ingår.
Professor R. SERNANDER gjorde ett meddelande: Om betingelserna för
utbildningen af potatisens olika skottformer. Särskildt uppehöll han sig
vid en amerikansk rosenpotatis, skördad hösten 1915 i Växtbiologiska
Institutionens trädgärd, hvilken legat ett är i en läda i Institutionens
källare i mörker. Till september 1916 hade dess toppknopp skjutit ett
etioleradt luftskott, som i bladvecken alstrat ett knölskottsystem med ej
mindre än 26 knölar.
Professor R. SERNANDER meddelade vidare: Om odling af isolerade
blad. Han demonstrerade därvid ett Hedera Helix-blad (från ett sterilt
skott), som odlats i kruka sedan mars 1916. Det hade nu ett starkt ut-
veckladt rotsystem; såväl bladskifvan som dess skaft visade genom hyper-
trofi och hyperplasi de tydligaste tecken på öfvernäring, uppkommen däri-
genom, att å ena sidan saftströmmen från rotsystemet å den andra assimi-
laten från skifvan ej kunde bortledas till andra vegetationspunkter än
rötternas. Bladskaftet hade tilltagit i groflek. Skifvan hade ökats något
till sitt omfång men framför allt till sin tjocklek genom förstoring af meso-
fyllets, särskildt palissadlagrens, celler; detta var proppadt med stärkelse.
Bägge voro fulla af sprickor med af kork klädda kallusbildningar. — Spric-
korna tilltogo småningom i storlek och nya anlades.
Docent G. SAMUELSSON demonstrerade ett antal Marchantiacéer, hvilka
af honom sistlidna sommar anträffats i Torneträskområdet, nämligen Asterella
Lindenbergiana och pilosa, Chomocarpon quadratus, Clevea hyalina, Fegatella
conica, Grimaldia — pilosa, Marchantia polymorpha, Peltolepis grandis och
sibiricus samt Sauteria alpina. Dessutom förevisades exemplar af Grimaldia
pilosa, hvilka våren 1916 insamlats i Stockholms skärgård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
