Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
ned mot jorden, utan voro i spetsen krökta uppåt i horisontellt läge,
åtminstone ännu så sent som den 23 juli. Blombildningen var, som
nämndt, fullständigt undertryckt, de underjordiska, hvitfärgade ut-
löparna voro däremot kraftigt utvecklade och i spetsen redan för-
sedda med de typiska små lökarna.
I svensk litteratur har något liknande, så vidt jag kunnat finna,
ej blifvit beskrifvet. Det erinrar ju i viss mån om det likaså egen-
domliga fallet hos Anemone nemorosa, hvilket blifvit beskrifvet af
J. A. Z. BRUNDIN i Bot. Not. 1903, och hos hvilken en kort rhizom-
axel utvuxit från vecket af ett högblad. I båda fallen hafva under-
jordiska vegetativa bildningar ryckt upp till den ofvanjordiska flo-
rala delen, men hos Anemone-individet kunde rhizomet icke om-
stämmas till någon slags ofvanjordisk skottform. I samband här-
med står också att Trientalis underjordiska utlöpare lätt kunna för-
mås att under ljusets inflytande grönska eller åtminstone rödfärgas.
Af intresse skulle naturligtvis hafva varit att undersöka, huru ut-
löparna förhållit sig, om de blifvit nedsänkta ijorden. Tyvärr med-
gaf icke tiden detta, då jag endast tillfälligtvis uppehöll mig i
trakten.
I andra lands litteratur finnas endast två liknande fall beskrifna,
det ena af P. GRAEBNER 1 Verh. Brandenb. Bot. Verein 1892, det
andra af ROBINA SHILSBEE SMITH i Rhodora 1901. GRAEBNER fann
sommaren 1893 på Harz på två skilda lokaler, efter vägen till An-
dreasberg samt nedanför Brocken intill Goethevägen, ett flertal in-
divid med ofvanjordiska utlöpare från bladrosetten. Somliga utgingo
fullständigt terminalt, andra voro axillära. De förra voro längre
och försedda med flera ganska stora blad, utom i spetsen, där en-
dast fjäll bildades, de axillära voro kortare och buro endast fjällika
blad. Af de långa utlöparna nådde några ned till marken, hvarest
de hade slagit rot och utsändt underjordiska grenar, hvilka voro
fullständigt lika de normala rhizomen och i spetsen afslutades med
en öfvervintrande lök. Båda lokalerna voro från tre håll beskug-
gade af omgifvande klippor och skog och med fri exposition endast
mot söder. Underlaget utgjordes af mosstäckt källdragsmark.
GRAEBNERS exemplar, som undersöktes i september, hade hunnit
längre i utveckling och visade, att ett omslag mot sommarens slut
ägt rum i utlöparnas konstitution, troligen beroende på att de efter
rotslagningen blifvit rikligare tillgodosedda med näring. GRAEBNER
anger som orsak till den egendomliga utvecklingsgången den starka
värmen under ifrågavarande års sommar, då dagarna skulle hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
