Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
varit så torra och heta, att det vegetativa lifvet fullständigt stag-
nerat. Under nätterna däremot ökades luftfuktigheten på dessa
skyddade ställen, under det att samtidigt temperaturen höll sig hög,
hvilket allt i hög grad gynnat den vegetativa utvecklingen, medan
den florala hämmats. Detta hämmande af blomutvecklingen gaf
också enligt GRAEBNER de i vanliga fall ej frambrytande knopparna
vid stamspetsen tillfälle att utvecklas. Tecken på den rentaf för-
störande inverkan af dagarnas klimatförhållanden såg GRAEBNER i
bladens och stamdelarnas rödfärgning samt i de förras fläckvisa
bortdöende. GRAEBNER uppger sig aldrig hafva hört nägot liknande
iakttaget eller funnit det omnämndt i litteraturen.
Emellertid har, som ofvan nämndes, ett liknande fall iakttagits
på den närstående Trientalis americana af R. S. SMITH.
Trientalis-släktet hör tydligen till den stora grupp af arktotertiära
element, som af den stora inlandsisen drefs söderut och därvid ut-
bildade närstående raser inom Amerika å ena sidan och Eurasien
a den andra. Trientalis europea synes därvid hafva varit den ur-
sprungliga arten, emedan den utom i hela nordliga Eurasien äfven
förekommer i nordvästra Amerika ned till Oregon: Härifrån ut-
stråla de tvenne mycket närstående amerikanska arterna americana
och latifolia, den förra efter ostkusten ned till Virginien, den senare
efter västkusten från Vancouver-ön till Väst-Californien.
Af R. S. SmitH påträffades i staten Maine, Washington Co. vid
Maclines på två skilda ställen ej långt från hvarandra ett flertal in-
divid Tr. americana med ofvanjordiska utlöpare. Den ena vaxt-
lokalen var ett tätt busksnår intill en Sphagnum-mosse, den andra
utgjordes också af ett tätt igenvuxet busksnår på sluttningen af en
kulle. Utlöparna utgingo ej såsom hos de ofvan beskrifna exempla-
ren från rosettbladen, utan från de fjällika lågbladen nedanför dessa.
Utlöparna hade rödfärgade axlar och blad, och de längre af dem
voro nedåtriktade samt hade trängt ned i jorden, där de i spetsen
svällt upp till en lök, som fallet är på normala underjordiska ut-
löpare. Dessa senare voro nästan fullständigt undertryckta. Röd-
färgning af rhizomen inträder alltid enligt SmitH, om de af någon
anledning komma ut i dagen; de visa därvid ej heller någon ten-
dens att söka sig ned i jorden igen utan växa vidare horisontellt.
Samma fenomen således som t. ex. T. LAGERBERG beskrifvit hos
Adoxa. I olikhet mot de ofvan beskrifna fallen buro några af SMITHS
exemplar blommor. Någon förklaring på fenomenet lämnas icke,
men SMITH uppger, att under en följande mycket torr sommar fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
