Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
cm under medelvattenlinjen, en kall vinter driver dock ned dem
under 60-centimetersgränsen.
Av de ovan uppräknade köldömma arterna spelar endast Lami-
naria-arternas uppträdande nägon större roll i fysiognomiskt hän-
seende. Dessa arter bliva vid bohuslänska kusten associationsbildande
vid omkring 1 m:s djup, men uppträda redan omkring 60 em under
medelyattenlinjen. Ovan denna grins träffas endast undantagsvis
några enstaka äldre, men däremot under sommaren på lämpliga
lokaler regelbundet yngre individ. Helt säkert är det vinterkölden,
som i första hand förorsakar, att Laminaria-arterna pressas ned
under 60-cm:s-gränsen (jfr Kyrın 1917 s. 375).
Här skulle möjligen den frågan kunna göras: varför sättes ej
litoralens nedre gräns till 60 cm under medelvattenlinjen för att på
så sätt till nämnda region få med allt, som överhuvud kan röna
inverkan av blottläggningen? Jo, helt enkelt därför, att 60-cm:s-
linjen ej gör sig märkbar i algvegetationens fysiognomi, under det
att gränslinjen 35—40 cm tydligt framträder.
Genom att sätta gränsen mellan litoral- och sublitoralregionerna,
som ovan gjorts, till omkring 0,4 m, kommer största delen av den
algbeväxta bottnen att tillhöra sublitoralen. En uppdelning av den-
samma i två underavdelningar anser jag fördelaktig. Gränsen må
sättas till 3—4 m, och således till det djup, där KJELLMAN ur-
sprungligen satte gränsen mellan litoral- och sublitoralregionerna
Här finns emellertid ingen skarpare fysiognomisk gränslinje, utan
de båda underavdelningarna övergå så småningom i varandra. Att
så måste vara förhållandet är även helt naturligt, då denna gräns
betingas av den mot djupet så småningom minskade ljusstyrkan.
KJELLMAN avsåg att vid svenska västkusten draga gränsen mellan
litoralen och sublitoralen på det djup, där Laminaria-arterna bör-
jade uppträda som formationsbildande. Att gränslinjen med denna
utgångspunkt sattes till 3—4 m:s djup, kan endast bero på, att
KJELLMAN ej säkert kände Laminaria-arternas utbredning inom
nämnda område. Gränsen borde med KJELLMANS utgångspunkt
dragits på omkring 1 m:s djup.
Vid kuster med ebb och flod börja Laminaria-arterna bliva asso-
ciationsbildande just vid ebbgränsen. Skulle man nu särskilja
litoralen och sublitoralen inom olika havsområden med ledning av
dessa som karaktärsarter, kunde det synas, som om 1-m:s-gränsen
vid svenska västkusten borde vara den riktiga. Det förtjänar emel-
lertid anmärkas, att Laminaria-associationen strax nedom ebbmärket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
