Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Norge, torde den icke saknas vid vår västkust. Anmärkningsvärt är
dock, att den icke uppgivits för Kullen av F. ERICHSEN, som på grund
av sina förbindelser med SANDSTEDE helt säkert känner densamma.
17. Physcia melops (Duf.) Nyl. på Vätterns stränder i Östergötland-
I Sv. Bot. Tidskr. 1915, s. 117 omnämner kandidat G. EINAR
Du Rierz för första gången som svensk Physcia melops, den han an-
träffat nära Oskarshamn. Insamlad var visserligen arten i värt land
redan i slutet av 1880-talet, dä jag fann den på klipporna vid Vättern i
Ödeshögs socken i södra Östergötland, men fyndet har aldrig blivit publi-
cerat. Ar 1911 återfann jag den i samma trakt men något nordligare, i
V. Tollstads socken. Här vid Vättern uppträder laven i fråga i svallbäl-
tet, helt visst på flera ställen, men hittills är den icke anträffad annat
än sparsamt, varför jag icke kunnat anskaffa den för mina »Lichenes
suecici exsiccati>.
Om lavens systematiska rang vågar jag icke uttala någon bestämd åsikt;
benämningen art är för mig rent interimistisk. Än har den som form,
varietet eller underart förts till Ph. aipolia, som den rätt mycket liknar,
men från vilken den avviker, förutom genom substratet, bland annat
genom mindre sporer, än till Ph. cwsia, fran vilken den skiljer sig genom
frånvaron av soral. Att den felande sorediebildningen skulle bero på en
mindre fuktig eller beskuggad ståndort, synes mig icke vara förhållandet.
I sin nyss utkomna monografi över de norska physciacéerna har ock
B. LYNGE betraktat den som en självständig art.
18. Lopadium fuscoluteum (Dicks.) Th. Fr. i Jämtland.
I Sy. Bot. Tidskr.. 1911, s. 161 omnamnde jag, att den forutsey
för Sverige uppgivna Lopadium fuscoluleum av mig anträffats vid Stor-
lien, och framhöll, att fyndorten visserligen politiskt tillhörde Sverige,
men geografiskt ràttare vore att räkna till Norge. Jag uttalade dessutom
den förmodan, att arten skulle »inom Skandinavien vara inskränkt till
de regnrikare västra och nordvästra delarna». Senare fynd hava kom-
mit mig att modifiera denna åsikt. Redan 1912 fann jag laven i fråga
vid foten av Snasahögen strax öster om Ingelbäcken, visserligen ej så
synnerligen långt från Storlien, men dock öster om vattendelaren. Ar
1914 anträffades den ytterligare på Vällista, alltså på det östligaste av
de utmed järnvägen liggande berg, som höja sig över trädgränsen. Arten
synes således hava en vidsträckt utbredning i de (härjedal-) jämtländska
fjällen. Men den har hittills blivit förbisedd, något som är ganska an-
märkningsvärt, då här är fråga om en av de lättast igenkända skorp-
lavarna, och visar, hur bristfällig vår kännedom verkligen är om lavar-
nas geografiska utbredning inom vårt land.
Gust. O. Malme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
