Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT. 1918. Bo. 12, H- D
REFERAT
NILS von HOFSTEN: Zur älteren Geschichte des Diskontinuitäts-
problems in der Biogeographie. — Separatabdruck aus den Zoo-
logischen Annalen, Bd. VII, Würzburg 1916.
De skandinaviska ländernas främste botanist professor W. JOHANNSEN
i Köpenhamn utgav i fjol en redan mycket spridd bok om »Arvelighed
i historisk og experimentel Belysning». Man har rätt att tänka sig, att
detta arbete delvis är ett utslag för en modärn biologs behov av historisk
kontinuilet. Som envar vet, är professor JvHANNSEN en av de mest
framskjutna bland dem, som i våra dagar söka att med experimentets
tillhjälp komma ärftlighetens och variabilitetens lagar på spåren. Under
snart tvenne decennier har han bedrivit exakt ärftlighetsforskning, vilken
lämnat resultat av banbrytande betydelse. Men under detta arbete har
han allt mera genomträngts av en önskan att efterforska, om icke de
nedärvningsproblem, som genetici nu tumla med, varit uppe någon gång
i svunna tider — låt vara i annan form och annan orientering. Han
har måhända resonerat som så, att det är gott att känna ryckningen i
den historiska ankarlinan. Man flyter då tryggare på det nutida vetan-
dets hav, som ständigt oroas av storm och oväder. JOHANNSEN har gått
till de gamla auktorerna och sport dem, vad de menade om det konsti-
tutiva förhållandet mellan två på varandra följande generationer. Vad
han fick för svar — därom kan man läsa i hans ovan nämnda bok.
Docenten VON HOFSTENS föreliggande avhandling om det biogeogra fiska
diskontinuitetsproblemet är en exponent av samma slag. Som den mo-
därnt skolade forskare han är, gillar han helt naturligt de ledande tan-
karna i de nu gällande åsikterna om den genetiska biogeografien. Men
då han i handböckerna ville bekvämt följa den tråd, som leder ned ge-
nom århundradena, utvisande etapperna på den väg, som den djur- och
växtgeografiska uppfattningen gått, gjorde han snart nog den upptäckten,
alt denna tråd ingalunda var utredd, tvärtom knutade den allt som oftast
till sig och trasslade ihop sig på ett föga inbjudande sätt. Det var tyd-
ligt, att här väntade ett krävande arbete, om någon behållning skulle
vinnas. Docenten VON HOFSTEN är emellertid ej den, som skyr arbete.
Han gav sig oförväget i lag med det oerhört omfattande källmaterialet,
och hans avhandling vittnar om en beläsenhet på det biogeografiska om-
rådet, vilken i bredd och djup ej torde överträffas av någon annans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
