Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Han adagalagger i själva verket en litteraturkännedom, som är respekt-
ingivande, och det är att märka, att en god del av den penetrerade lit-
teraturen är av svårläst beskaffenhet. Har emellertid den förelagda upp-
giften att efierforska diskontinuitetsproblemets historia vållat författaren
möda, så har likväl lönen ej uteblivit. Frukten av de ingående litteratur-
studierna har blivit en lärd och givande utredning av det sätt, varpå de
gångna seklen handskats med problemet. Vid läsningen av den fängs-
lande framställningen är det oändligt sympatiskt att erfara, att den är
fri från all ringaktning för de naiva åsikterna — nb. i de fall då dessa
uppbäras av verklig övertygelse. Det är visst icke alla historieskrivare,
som respektera passerade åsikter. De borde behjärta, att de meningar,
som vi nu förfäkta, till en god del komma att te sig ohjälpligt barnsliga
om hundra år. Människor och åsikter — alla äro de barn av sin tid.
Särskilt i fråga om längre tillbaka liggande sekler torde det vara skäl
att minnas, att den tidens människor saknade viktiga förutsättningar för
att bygga faktiska teorier. Men med strålande djärvhet och käckt mod
gåvo de sig likväl i lag med problem av svåraste slag, problem som vi
ännu den dag i dag är fundera på. Vi ha nämligen blivit betänksammare,
vi inse betydelsen av ett tillräckligt förarbete. Vi samla sten på sten
till en fast grund, och på den bygga vi sedan; när byggnaden
blir färdig, äro vi ej så noga med. Vi föredraga soliditeten framför
skyndsamheten. I gamla tider var det tvärtom; det här ifrågavarande
arbetet är fullt av exempel på den saken.
I ett inledande kapitel ställer förf. den uppgift, han vill bringa till
lösning, varvid han fórutskickar den befogade anmärkningen: ’Geschichts-
schreiber wird man so leicht nicht; ich habe wenigstens verstehen ge-
lernt, wie weit und mühsam der Weg ist, der den Naturforscher zu
einem historischen Überblick über die Entwicklung der Ideen führt.»
Efter en redogörelse för »Die Tier- und Pflanzengeographie im Altertum»,
där ARISTOTELES vederbörligt saluteras, och en diskussion av »Die Anti-
podenfrage im Altertum und Mittelalter» ger förf. en intressant framställ-
ning av »AUGUSTINUS und das Problem der Inselfauna». Därigenom att
AUGUSTINUS hävdade, att många ódjur ha uppkommit »fór sig», blev han
den förste, som uppställde diskontinuitetsproblemet. Det skulle emeller-
tid dröja mer än tusen år, innan denna dristiga åsikt om polytop art
uppkomst vann beaktande; det förefaller, som om förf. hyste en särskild
sympati för denne föregångare på de biologiska idéernas område. En
munk under 7:de århundradet AUGUSTINUS från Irland, betecknar nästa
steg i diskontinuitetsfrågans historia. Han antog nämligen, att Irlands
däggdjur hade invandrat från kontinenten på en numera förstörd land-
brygga. I princip betyder sålunda detta antagande, att den platsskilda
förekomsten av vissa djur (och växter) kan tolkas genom tidigare befint-
liga sammanbindningar mellan nu från varandra avgränsade områden. I
biogeografiskt hänseende är Amerikas upptäckt synnerligen viktig. At
denna händelse ägnar förf. VI:te kapitlet »Die Entdeckung Amerikas, ein
Wendepunkt in der Geschichte des Diskontinuitätsproblems (Theorien bis
zum Anfang des 18. Jahrhunderts)». Här möta vi ett sådant namn som
DE ZARATE. I likhet med AUGUSTINUS fran Irland tog han sin tillflykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
