Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
för alt fastna i oväsentligheter. Han har fått fram de stora linjerna i
problemets historia. Det gör, alt man har god och varaktig behållning
av ett studium av hans arbete. Det borde läsas av varje biologiskt
intresserad.
Robert Larsson.
J. ERÖDIN, Studier över skogsgränserna i norra delen av Lule
Lappmark. — Lunds Univ. Arsskr. N. E, Avd: 27 Bas isin
2, 1916.
Ovanstäende avhandling är resultatet av fältstudier under somrarna
1910— 1915. Fórf. publicerar ett stort antal observationer över björkskogs-
och barrskogsgränsernas nivåförhållanden. De värden, som här angivas,
avse den s. k. övre skogsgränsen, som erhålles genom att man endast
tar hänsyn till skogsgränsens högsta punkter på varje fjällsluttning eller
dalsida.
Inom det behandlade området har förf. urskilt 3—4 från nordost till
sydväst förlöpande zoner. I den östligaste av dessa (de isolerade låg-
fjällens zon) ligger björkskogsgränsen på synnerligen låg nivå; från 535
—540 m ö. h. stiger den långsamt c:a 100 m till gränsen mot det sam-
manhängande lågfjällsområdet, som utgör den väster därom belägna zonen.
I denna senare är den övre björkskogsgränsens medelnivå 694 m ö. h.
Vid övergången till den därpå följande högfjällszonen stiger denna nivå
ytterligare 10 m och håller sig på samma nivå — c:a 705 m — genom
hela högfjällszonen. I den västliga fjällzonen (som bl. a. skiljer sig från
den föregående därigenom, att inga andra än subalpina skogar finnas
sjunker skogsgränsnivån ater mer än 100 m (till 580 m 6. h.), för att
slutligen vid det norska kustbältet gå ned till 370 à 400 m. Björkskogs-
gränsens nivå stiger alltså från östra och inre Lappland in mot högfjällen
— i samma riktning som landets allmänna medelnivå. Vidare gör sig
en sänkning av denna gräns gällande mot väster — oavsett höjdförhål-
landena.
Förf. diskuterar utförligt orsakerna till denna björkskogsgränsens nivå-
variation och kommer därvid till följande resultat, som till stor del
grunda sig på experimentella undersökningar i naturen. Den övre björk-
skogsgränsens stigning från öster inåt högfjällen beror på ett därstädes
gynnsammare lokalklimat. På de isolerade lågfjällen är nämligen denna
gräns belägen på vindöppna lokaler, men den åtnjuter inemot högfjällen
ett alltmera växande vindskydd. Detta resulterar i en lokalt högre luft-
temperatur i högfjällsområdena; på sådana ställen blir också skillnaden
mellan växtens egen och luftens temperatur större än på de vindöppna
lågfjällen. (Genom termoelektriska undersökningar har förf. konstaterat,
att ett solbelyst bjórkskott på varma dagar och vid vindstilla blev 5,1"
varmare än luften i skuggan, under det att vid en vindstyrka av 3,5 m
i sekunden medeldifferensen blev 2,4" alltså 2,79 mindre än vid lugnt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
