Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
räder.) Härtill kommer emellertid — som ett mera avgörande moment
— olikheter i markfuktigheten inom de olika zonerna. Ju större höjd
över havet ett fjäll uppvisar, och ju längre västerut det är beläget, desto
större är (under i övrigt lika förhållanden) dess markfuktighet i skogs-
gränsnivån. Då björken — såsom tropofyt — är synnerligen känslig för
differenserna i markens vattenhalt (huvudsakligen om sommaren, då de
ifrågavarande inverkningarna göra sig gällande) kan björkskogen på torr
mark vid gynnsamma transpirationsförhållanden pressas ned åtminstone
ett hundratal meter under sin termiska gräns.
Tallskogsgränsen, som förf. i senare delen av sin avhandling när-
mare behandlar, visar ett delvis annat förlopp inom området. (Se profil-
skissen, fig. 10, som på ett synnerligen klart sätt visar skogsgränsernas
nivävariation.) Längst i öster — på Teletöisentunturi, ett isolerat låg-
fjäll i trakten av Gellivare — går tallskogsgränsen högre än björkskogs-
gränsen (563, resp. 538 m), d. v. s. tallskogen går 25 m högre än
björkskogen. På de isolerade lägfjällen går tallskogen upp till 616 m,
men sjunker sedan mot väster, där den endast når till 487 m (t. ex. på
Nieras) eller är ännu lägre. Höjdvärdena på tallskogsgränsen åsyfta för
övrigt endast skogsgränsen vid sydlig exponering. Tallskogsgränsen kul-
minerar alltså på lågfjällen, björkskogsgränsen däremot på högfjällen
inom området. Förf. anser därför tallen vara gynnad av det mera
kontinentala klimatet i öster.
Vad slutligen beträffar granen, anser förf. detta träd fortfarande vara
i framryckning; det synes ha gynnats häri av en långsamt fortgående
ökning av markens vattenhalt. På flera ställen har granen trängt bort
tallen. Någon gång går t. o. m. den slutna granskogen upp till regio
alpina. För övrigt omtalas ej granskogsgränsen närmare, då förf. anser,
att detta träd ännu ej nått sin klimatiska gräns, och dess nuvarande
utbredning sålunda ej — med någon utsikt till framgång — kan förkla-
ras enbart av de yttre faktorernas inflytande.
V. Norlind.
DV. SIMON, Studien über die Periodizitat der Lebensprozesse
der in dauernd feuchten Tropengebieten heimischen
Baume. — Jahrb: £ swiss. Bot, 1914, Bd 54S, 71187.
De undersökningar, som ligga till grund för ifrägavarande arbete, före-
togos i Buitenzorg, Java, okt. 1910—juni 1911. Temperaturen är i Buiten-
zorg utomordentligt jämn året om. Nederbörden är alla tider på året
avsevärd men fördelningen på de olika månaderna ganska ojämn. Regn-
fattigast är perioden juni—september.
Främst har förf. undersökt periodiciteten hos lövverket men även hos
kambiet m. m. Det finns arter, vilka regelbundet stå fullt kala en längre
tid, men deras antal är ringa. Av dessa föredraga de flesta periodiskt
torr mark. — Ett större antal arter stå visserligen ej fullt kala någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
