Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
längre tid, men behålla under 1—3 månader blott en bråkdel av sitt
lóvverk, och t. o. m. denna i icke assimilationsdugligt skick. — Kambie-
verksamheten befann sig hos dessa båda grupper i fullkomlig vila under
den tid, träden stodo kala resp. saknade assimilationsdugliga blad. —
Efter en obetydlig lövfällning under några veckor förlorar åter en annan
artgrupp den återstående bladmassan under loppet av några få dagar
för att omedelbart skjuta nya skott. Representanterna för denna grupp
träffas i de fuktigaste områdena. Hos tvenne undersökta arter befann
sig kambiet i viltillstånd tiden närmast före utvecklingen av de nya bladen.
Det stora flertalet träd och buskar äro ständigt gröna. Till denna
kategori räknar förf. med någon meningsskiljaktighet från VoLKENS alla
dem, som vid varje tid på året äga ett antal normalt assimilerande blad
å alla skott. Av dylika undersökte förf. med avseende på kambiets för-
hållande endast Ficus annulata var. valida, hos vilken kambiet tycktes
inträda i en längre vila före varje (väl två gånger årligen inträffande
skottskjutning. En noggrannare undersökning av kambiet än en ytlig
mikroskopering hade här varit önsklig.
I överensstämmelse med VOLKENS har förf. fastställt, att blad- och
skottbildning med enstaka undantag försiggår strängt periodiskt, liksom
att knopparna alltid genomgå en längre vilperiod.
Ehuru det i Buitenzorg ej finnes någon tid på året, då ej en eller
annan art utträder ur vilstadiet och öppnar sina knoppar, gör dock det
stora flertalet träd detta under tiden nov.—april. Härav följer dock ej
utan vidare att skottskjutningen är direkt beroende av klimatförhållandena.
Så är det ett känt sakförhållande, att bredvid varandra växande exemplar
av vissa arter skjuta vid olika tidpunkter, det ena exempelvis i början
av januari,. det andra i slutet av maj. Samma exemplar skjuter vidare
under olika år noga vid samma tidpunkt eller gör detta regelbundet vid
olika tider, utan att något beroende av klimatförhållandena därför kan
märkas. Slutligen genomgå åtskilliga arter bladväxling två eller flera
gånger årligen, och många ständigt gröna träd utveckla med korta mel-
lanrum året om en del av sina knoppar.
Större beroende av klimatförhällandena visar lövfällningen, som är
livligast under jan.—mars. Medan i periodiskt torra trakter en minsk-
ning av vattentillgången har en lövfällning i följe, förorsakas denna i
Buitenzorg av en alltför riklig tillgång på vatten (kanske i samband med
en minskning av ljusintensiteten).
Förf. har även ägnat zonbildningen i veden liksom upplagsnäringen
någon uppmärksamhet. I de flesta fall svarar antalet tillväxtzoner mot
antalet skottgenerationer, men ej alltid. Zonernas skärpa varierar själv-
fallet, och det är intressant, att desamma stundom knappt äro urskilj-
bara. — Det är naturligtvis i detta fall ej fråga om arter, som icke under
några omständigheter avsätta tillväxtzoner — trots en, låt vara jämförel-
sevis kort, vilpaus hos kambiet, och oaktat de någon tid stå kala.
Upplagsämnena, av vilka förf. undersökt stärkelse och socker, under-
gå i grenarna på grund av den livliga andningen en stark minskning
under ett längre vilstadium hos träden. Några omvandlingar av desamma
tyckas ej äga rum under vilperioden.
an dc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
