Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
NyHuus’ meddelande, att den i sydligaste Norge så sällsynta Rubus
-«rclicus, vilken säkerligen är en följeslagare till Salix myrtilloides, om
också kanske ej fullt samtidig med denna, ingenstädes i dessa trakter
finnes så allmänt och i så stor mängd som just söder om Skalfjeld i
märheten av de båda fyndställena för S. myrtilloides. I de närgränsande
Dalasocknarna Idre, Lima och Älvdalen är denna Rubus-art likaledes
ymnig enligt CoNR. INDEBETOU i »Flora Dalekarlica» (Nyköping 1879).
Självklart äro emellertid andra möjligheter tänkbara till förklaring av
S. myrlilloides förekomst i Trysil än den nu antydda, d. v. s. en in-
vandring från Dalarna eller eventuellt Härjedalen. Overlerer NYHUUS,
som under en följd av ar företagit studier — även geologiska — i Trysil,
är för sin del benägen tolka fynden av S. myrtilloides som relikt från
senaste skedet av istiden, vilken han av flera skäl antager hava i dessa
centralt belägna trakter länge hållit sig kvar. Med hänvisning till S. myr-
dilloides nuvarande utbredning i nordliga Tyskland (Väst-Preussen och
Posen) samt de nämnda förekomsterna i Småland, vilka av honom upp-
fattas såsom på grund av särskilt gynnsamma ståndorts- och naturför-
hållanden kvarlevande glacialrelikter — det förtjänar framhållas, att vid
Södra Vi förekommer jämte S myrtilloides även Betula nana — håller
han för troligt, att S. myrtilloides invandrat till denna del av Norge från
det sydliga Sverige, och att den därvid i likhet med andra kända glacial-
växter följt efter den bortsmältande isranden. Denna hypotes, vilken
onekligen synes mycket rimlig, förutsätter emellertid naturligtvis, såsom
också NyHuus själv framhåller, för sin giltighet, att S. myrtilloides kan
påvisas i de sydsvenska torvmossarna, men såvitt jag känner, föreligger
hittills intet säkert sådant fynd. I GUNNAR ANDERSSONS »Svenska växt-
världens historia» (2 uppl., Stockholm 1896) omnämnas visserligen i över-
sikten över Sveriges fossila kvartärflora tvenne fynd av S. myrtilloides
från Götaland, det ena från Dryas- och det andra från björkzonen, men
båda åtföljas av ett antagligen motiverat ?, vilket säkerligen ej gäller en-
«last respektive zoner. Ett visst, ehuru indirekt stöd för sin hypotes
finner NYHUUS däri, att hans forskningar efter S. myrtilloides i området
öster och nordost om Skalfjeld — särskilt i Drevdalen — nästan ända
upp till riksgränsen givit negativt resultat, varför en invandring till
Trysil från detta håll av honom anses mycket osannolik. Mot detta
torde dock kunna invändas, dels att fröna hos S. myrtilloides genom sin
lätthet och hårighet givetvis äga i och för sig stora spridningsmöjlig-
heter, dels att vår kännedom om S. myrtilloides utbredning i närgrän-
sande delar av Dalarna och Härjedalen måste fortfarande betraktas som
mycket ofullständig.
J. A. O. Skårman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
