Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
L. aenea Dur. (MALME, Lich. suec. exs. n:o 448),
L. leucophaea (FLOERKE) TH. FR. (exs. n:o 646; utdelad fran Göteborgs-
trakten),
L. griscoatra Flot. ap. Scheer. (av mig återfunnen sparsamt på Areskutan ,
L. lulensis (Hellb.) Stizenb. (exs. n:o 449) och L. porphyrospoda (Anzi
Th. Fr.; exs. n:o 342; senare anträffad även i björkbältet vid Storlien).
Till dessa kan nu läggas en art, som förut icke är insamlad i Sverige
på mer än en enda fyndort, nämligen L. subplumbea Anzi. Efter ett
rätt svagt utvecklat material från Lule Lappmark beskrev Tu. M. FRIES
(Lichenographia scandinavica, s. 459) denna art under namnet L. obnubila
Th. Fr. & Hellb. Emellertid var den beskriven icke mindre än två
gånger förut, nämligen 1868 av M. Anzr (Analecta lich. rar. s. 16) under
ovan nämnda namn och 1869 av W. NYLANDER (Flora, s. 84) under namn
av J. inserena. F. ArsoLD har i »Lichenologische Ausflüge in Tirol»,
XIII (1874), s. 239, givit företräde åt det sistnämnda, ett tillvagagangssatt,
som strider åtminstone mot nu gällande nomenklaturregler. E. WAINIO,
som anträffat den på Hammastunturi i Enari Lappmark och lämnar en
utförlig beskrivning i sina »Adjumenta» (II, s. 80), använder däremot det
av ANZI givna.
Redan 1913 anträffade jag ifrågavarande Lecidea på Snasahögen, men den
hade blivit liggande bland de obestämda eller osäkra -arter till släktet, som
jag under årens lopp insamlat. Förliden sommar fann jag den även på två
ställen på Vällista, dels i en liten ravin på fjällets sydöstra sluttningar
strax ovan trädgränsen, dels på nordsidan invid ett snöläge något väster om
klövjevägen till Ottsjö. Sannolikt förekommer den flerstädes, men den
har blivit förbisedd, då den lätt förväxlas med L. lulensis och ljusare
former av L. tenebrosa Flot. Från den förra skiljer den sig habituellt
huvudsakligen genom den mera gryniga, blygråa bålen och de rätt snart
mera konvexa apothecierna, från den senare genom den tunnare, glän-
sande kanten på de yngre apothecierna. Säkert låter den sig icke be-
stämma utan mikroskopisk undersökning, och dess förnämsta nota cha-
racteristica är den redan av TH. M. FrIES påpekade KOH-reaktionen i
excipulum.
22. Catillaria premnea Fr.) Koerb. på ovanligt substrat pa Gottland.
I Sv. Bot. Tidskr. 1912, s. 312 påpekade jag, att Calillaria premnea
förekommer vid Ristafallet i Jämtland, och att den där slagit sig ned
på ett så ovanligt substrat som gran. Senare, år 1914, har G. E. Dv
Rıetz offentliggjort en ännu högre belägen fyndort, nämligen Handöl,
där den uppträder »under fullkomligt samma förhållanden» som vid
Ristafallet.
Ingenstädes i vårt land torde denna i det hela rätt sällsynta lav
förekomma så ymnigt som på Gottland. Litet varstädes där gamla askar
och aspar växa, så att stammarna nedtill äro måttligt beskuggade, synes
man kunna med framgång eftersöka Calillaria premnea. Men den nöjer
sig även här understundom med ett helt annat substrat, än den, at-
minstone att döma efter uppgifterna i litteraturen, i regeln väljer. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
