Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Den 27 mars 1917.
Docent H. Kyrın höll ett föredrag om »Tilopteridaceernas utvecklings-
historia och systematiska ställning»» (jfr Kyrın, HARALD, Uber dei Ent-
wicklungsgeschichte und die systematische Stellung der Tilopterideen. —
Ber. d. deutsch. Bot. Ges. 1917, H. 5).
Fil. mag. R. STERNER höll ett föredrag om » Carex ligericas och arena-
rias allmänna utbredningsförhällanden».
Den 17 april 1917.
Teol. kand. SVEN LINDER höll ett föredrag: »Hierobotaniska notiser från
en resa i Palestina».
För kännedomen om Palestinas flora har den svenska botaniska forsk-
nihgen varit av stor betydelse. Det räcker att erinra om sådana svenska
botanister och deras arbeten som dessa:
Oravus CELsIUS, Hierobotanicon sive de plantis Sacre Scripture disser-
tationes breves. Uppsala 1747—47.
FREDRIK HASSELQUIST. Reste i mars 1751 till det heliga landet och
dog 1752 i Badga utanför Smyrna.
LINNÉ utgav hans »Iter Palestinum. »
PETRUS FORSKÅL: Flora »gyptiaco-arabica. Utgiven av NIRBUHR i Kö-
penhamn 1775.
SAMUEL ÖDMAN: Vermischte Sammlungen aus der Naturkunde zur Er-
klärung der heiligen Schrift. — Rostock und Leipzig 1786—95.
Framstående kännare av Palestinas flora äro också:
EDMOND BorssrER (Flora orientalis. — Basel et Genéve 1867— 83).
GEORGE Post (Flora of Syria, Palestine and Sinai. — Beyrut 1896).
LEoPoLD Fonck (Streifzüge durch die biblische Flora. — Freiburg 1900.)
För att, frånsett de bibliska skrifternas vittnesbörd om natursinne, visa,
att Palestinas invånare i gamla tider ej saknat blick för sitt lands växt-
värld, förevisades ett par gamla mynt, det ena slaget av PONTIUS PiLATUS
och med prägling av en lagerkrans och ett sädesax, det andra slaget under
det stora judiska upproret under den romerske kejsaren HADRIANUS och
med prägling av en vacker dadelpalm med rika fruktklasar. Sedan några
småsaker av intresse för Palestinas geologiska och etnografiska förhållanden
för så vitt dessa berörde dess flora, förevisats, övergick föredragshållaren
till sina »spridda notiser» om de av Palestinas växter, som i främsta rum-
met äro av intresse för en teologisk färdeman.
Först togs frågan om törne och tistel i berättelsen om syndafallet
upp till behandling. Det heter i denna berättelse, att marken skulle bära
kos u’dardar. Under uttrycket döljer sig säkerligen ett gammalt ordstäv,
vari allmänt kända ogräs åsyftas. Det finns i våra dagar ett par ytterst
allmänna och besvärliga ogräs, som av araberna i Palestina äro kända under
nämnen kus och durdar. Det är samma namn som den gamla hebreiska
berättelsens, och troligen äro samma växter åsyftade, även om namnen också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
