Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
om säkra resultat skola kunna nås, ja, det torde till och med i ex-
trema fall kunna inträffa, att det inom rätt stora områden är omöjligt
alt genom naturiakttagelser bringa full klarhet i de empiriska och
då i ännu mindre grad i de övre gränsernas höjdlägen. Erfaren-
heter från andra håll och minimihöjder, erhållna genom direkta
mätningar, måste då tills vidare få lämna material till bedömandet av
förhållandena. Några mera vittgående slutsatser få naturligtvis ej
dragas på grundvalen av dylikt material.
Ovanstående utredning av begreppen empirisk, övre och kli-
matisk skogsgräns, trädgräns och spaljärbjörkgräns har jag funnit
nödvändigt att återupprepa ur min ovan citerade avhandling av år
1913. Det har nämligen inträffat, att tvenne förfaltare under de
sista åren alldeles missförstått innebörden av och meningen med
dessa begrepp. Jag syftar härmed på J. FRÖDIN och G. SAMUELSSON,
av vilka den förra utfört ett antal skogsgränsmätningar i Lule Lapp-
mark, den senare i Dalarna. Både FRÖDIN (1916, 1918) och Sa-
MUELSSON (1917) hava av någon för mig ofattbar anledning kommit
till den åsikten, att jag vid införandet av den övre skogsgränsen
såsom norm för mätningar över skogsgränshöjder inom skilda
trakter haft för ögonen som mål, att eo ipso kunna sätta likhets-
tecken mellan den övre skogsgränsen och den gräns, till vilken
skog på varje särskild punkt av enbart klimaliska orsaker skulle
kunna nå upp på fjällsidorna. Ja, de gå ända därhän, att de an-
se, att detta varit min enda mening med införandet av begreppet
övre skogsgräns i den nordiska fjällitteraturen. Att FRÖDIN och
SAMUELSSON verkligen så missuppfattat meningen med den övre
skogsgränsen, framgår tydligt på många ställen i deras arbeten.
För korthetens skull skall jag blott anföra ett citat från vardera av
de båda författarna som belägg för mitt påstående. FRÖDIN säger
i sitt referat över SAMUELSSONS avhandling (1918, sid. 71) följande:
»Användbarheten av denna s. k. övre skogsgränsen som klimat-
indikator diskuteras nu ingående.... Han hävdar, — — —, att
den övre skogsgränsens läge alltför mycket blir beroende på rena
tillfälligheter. — — — —. Författarens åsikt är utan tvivel riktig.»
SAMUELSSON (1917, sid. 94) yttrar bl. a., att den övre skogsgränsen
med hänsyn till klimatet giver »wenigstens in solehen Hochgebirgs-
gegenden wie denjenigen in Dalarna — — — leicht völlig fehler-
hafte Resultate.»
Att min avsikt med uppställandet av den övre skogsgränsen sä-
som värd att studeras och mätas icke eo ipso varit att urgera nägot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
