Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
som helst axiomatiskt värde åt densamma såsom klimatindikator,
torde vara uppenbart för varje läsare av denna uppsats. Lika litet
har detta förut varit fallet. I den övre skogsgränsen har jag blott
sett ett medel alt överallt på fjällen finna med varandra likvärdiga
och direkt jämförbara punkter; att man nämligen icke utan vidare
kan jämföra med varandra vilka punkter som hälst i den empi-
riska skogsgränsen är självklart, ty i så fall bleve jämförelsen mången
gång illusorisk. Man tänke sig blott, att en punkt, som notoriskt
är påverkad av länge kvarliggande snö, stenras, snöskred och dylikt,
utvaldes inom ett område för alt sammanställas med en punkt i
skogsgränsen i en annan trakt, där ingen dylik ogynnsam ekologisk
faktor gjorde sig gällande. Alt detta vore meningslöst inses omedel-
bart. Däremot giver den övre skogsgränsen på ett fullt objektivt
och förutsättningslöst sätt ett medel i handen till att anställa jäm-
förelser, fastställa olikheter och analysera orsakerna till de funna
olikheterna. Med andra ord, vad som enligt min mening bör un-
dersökas och förklaras, är skogsgränsens höjdläge på varje särskild
punkt. Detta kan blott ske på så sätt, att å ena sidan den övre
skogsgränsens höjdläge fastställes och förklaras, och å den andra,
att de lokala variationerna hos den empiriska gränsen registreras
och förklaras. Då detta är gjort, är den i naturen föreliggande
skogsgränsen undersökt och förklarad.
Mitt tillvägagångssätt under mina fältarbeten har alltid varit att
på ett objektivt empiriskt sätt uppmäta den i naturen givna skogs-
gränsen och inregistrera densamma. Ingen som hälst teoretisk
förutsättning har fått influera på mätningarna: dessas mål har
alltid varit att rätt och slätt fastställa, var skogsgränsen ligger.
Jämsides med mätningarna har jag annoterat, i vad mån den er-
hållna siffran har påverkats av lokala ogynnsamma edafiska fak-
torer, d. v. s. populärt sagt, huruvida skogsgränsen på observations-
platsen varit lokalt nedpressad eller ej (jfr TH. C. E. Fries 1913,
sid. 160). De punkter, på vilka ingen lokal nedpressning kunnat
konstateras, har jag ansett markera den övre skogsgränsens höjd
på respektive ställen. På grundvalen av ett mycket stort antal
dylika mätningar och i övrigt på anteckningar beträffande skogsgrän-
sernas höjdvariationer har jag konstruerat min skogsisohypskarta över
Torne Lappmark och finska Enontekis; en liknande karta, konstruerad
på alldeles samma sätt, äger jag numera även från Tromsö amt.
Dessa kartor avse rätt och slätt att visa den övre skogsgränsens
höjdläge inom dessa trakter. De göra anspråk på detta, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
