Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
allmänna tendenser; skogsgränsernas verkliga nivåvariation framgår
däremot icke av densamma på något objektivt sätt.
Min här framlagda syn på skogsgränsproblemet är enkel: det gäl-
ler att först fastställa var skogsgränsen är belägen, sedan att för-
klara, varför dess läge är sådant, som mätningarna visa. Häri ser
jag själva kardinalpunkten i hela skogsgränsforskningen.
Denna uppfattning delas emellertid ej av SAMUELSSON. Han ser
i den i naturen uppträdande skogsgränsen intet undersöknings-
objekt och inriktar ej sitt fältarbete på att fastställa skogs-
gränsförhällandena, sådana som de faktiskt föreligga i naturen. Sa-
MUELSSONS intresse koncentrerar sig till att söka uppkonstruera en
på varje punkt homolog klimatisk linje, som skall förlöpa i när-
heten av skogs- och trädgränsen; någon full parallellism mellan
hans klimatlinje och de i naturen existerande skogs- och trädgrän-
serna anser han sig icke behöva kräva, och i praktiken kommer
hans klimatiska linje att förlöpa än ovan skogs- och trädgränsen
uppe på kalfjället, än ett stycke nere i björkskogen. Den av Sa-
MUELSSON konstruerade klimatiska linjen benämner han ómsevis
klimatisk skogsgräns och klimatisk trädgräns. Den skall nämligen
förlöpa på den nivå, »där björken slutar att antaga trädform på
de lokaler, som äro i klimatiskt hänseende normala för trakten
och icke särskilt gynnsamma eller ogynnsamma på grund av lokal-
klimatiska inflylelser»; SAMUELSSON räknar därvidlag praktiskt taget
endast med, att sommartemperaturerna kunna vara av ekologisk
betydelse. Hans klimatiska skogsgräns bör sålunda, såsom FRÖDIN
(1918, sid. 72) påpekat, riktigare benämnas den termiska trädgränsen.
Mellan SAMUELSSONS och mitt sätt att studera och behandla skogs-
gränsproblemet förefinnes en oöverstigbar klyfta. Vid sina skogs-
gränsmälningar och vid uppdragandet av skogsisohypserna utgår
SAMUELSSON ej från förhållandena i naturen, utan från hurudana
de enligt hans uppfattning borde hava varit, såvida ej lokala, när-
mast termiska rubbningar förefunnits. Han låter sin förutfattade
mening, alt skogs- och trädgränserna böra vara rena termiska kli-
matindikatorer bliva avgörande på de höjdmätningar, han företager,
och på uppställandet av det så insamlade materialet i överskådlig
form, nämligen vid konstruktionen av skogsisohypserna.
Det är emellertid ej blott i detta hänseende, som SAMUELSSON
låtit sin egna subjektiva mening inverka på primärmaterialet. Det
gäller även förhållandet mellan skogsgräns och trädgräns. Han
förnekar nämligen, att någon verklig skillnad existerar mellan dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
