Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
båda gränser. Såsom skäl härför anför han, att han icke kan
finna någon orsak, »warum vereinzelte baumförmige Birken
höher steigen könnten, als es fär solche möglich wäre, sich in
Beständen zusammenzuschliessen, wenn nur die Bodenbeschaffen-
heit dies zugiebt» (l. c., sid. 93). Därför har han »nach einge-
henden Überlegungen zu der Ansicht gekommen, dass klimatische
Birkenwaldgrenze und klimatische Birkenbaumgrenze aus theore-
tischen Gesichtspunkt idenlisch sein muss» (l. c., sid. 93—94). Det
sedan mer än hundra år tillbaka i tiden (WAHLENBERG 15315, sid. 27)
konstaterade faktum, att skogsgräns och trädgräns inom Skandinaviens
fjälltrakter äro skilda höjdgränser, som i stort sett förlöpa parallellt med
varandra, anser SAMUELSSON sig på delta sätt kunna justera bort.
Den teoretiska förklaringen på upplradandet ay björkskogsgränser
och trädgränser såsom skilda linjer i naturen har naturligtvis intet
att göra med konstaterandet av fakta i fältet. Redan existensen ay
de båda gränserna fordrar ett särskiljande av desamma och ett
konstaterande av deras läge. Att någon orsak måste finnas till det
notoriska fenomenet, att enstaka trädformiga björkar förmå tränga
högre upp pa fjällen, än vad björkskogen förmår, är självklart.
Skogens definitiva upplösning vid skogsgränsen är i grund och botten
blott den yttersta potentieringen av det fenomen, som redan inom
hela kampzonen är tydligt märkbart. Trädtätheten är nämligen
inom denna avgjort mindre än längre ned inom regio subalpina; detta
är beroende på att de ekologiska förhållandena börja gestalta sig
kritiska för björken i det övre skogsbandet: spridningstalet för björken
blir mindre till följd av den ökade olycksprocenten. Alldeles det-
samma gäller, fastän i långt mera accentuerad grad, för det med
enstaka björkar bevuxna bältet mellan skogsgränsen och trädgränsen.
Möjligheten att i naturen fastställa en gränslinje så definierad,
som SAMUELSSONS klimatiska trädgräns, måste nödvändigtvis stöta
på snart sagt oövervinnerliga svårigheter, om man vill fasthålla vid
en fordran på aldrig så blygsam exakthet. I främsta rummet
beror det på, huruvida en termisk gränslinje för trädformig björk
verkligen existerar i den mening, som SAMUELSSON förutsätter: den
skall nämligen bestämmas av eller åtminstone stå i intimaste kor-
relation till juli-augustitemperaturen (SAMUELSSON 1915). Mina
instrumentella undersökningar frän de senare ären rörande värme-
förhållandena i skogsgränserna visa oförtydbart, att ett sådant sam-
band ej existerar. Men även förutsatt att ett dylikt samband verk-
ligen existerade, huru skulle man kunna iakttaga och uppmäta det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
