Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
mil söder om Sundsvall. De här uppträdande alpina layarna voro
Alectoria ochroleuca, A. thulensis, Buellia atrata och Microglena
sphinctrinoides, och av sådana, som förekomma i björkregionen
eller överst i barrskogsregionen, anträffades bland andra Parmelia
intestiniformis var. encausta och Lecidea xanthococca Sommerf. En tredje
har undersökts av båda bröderna ALMQUIST, nämligen Randklöven
i Borgsjö socken i Medelpad, varest växte Lecidea aglea, L. cras-
sipes, Pertusaria bryontha och Solorina crocea jämte Lecidea xan-
thococca, Lopadium pezizoideum (Ach.) Th. Fr., Pertusaria protuberans
(Sommerf.) Th. Fr. m. fl. Huruvida även detta berg pa toppen ar
skoglöst, därom upplyses icke, men att trädvegetationen, om sådan
är förhanden, måste vara mycket gles, röjer förekomsten ‘av de
ovan nämnda som alpina betecknade lavarna. På de jämtländska
skogsbergen uppträda nämligen någon gång alpina lavar, även där
barrträdsvegetation icke helt och hållet saknas. Så har jag t. ex.
på ett sådant berg nära Nyland i Undersåker anträffat Lecidea
paupercula och Rhizocarpon alpicola på klippor med glest stående
martallar och granar.
De flesta ovan omnämnda alpina lavar, som förekomma i ut-
poster, uppträda ovanför trädgränsen uppe på bergryggar, på fritt
liggande större block eller på de torraste hedarna, t. ex. sådana
med Loiseleuria (Azalea) procumbens. Pertusaria bryontha före-
drager dock mera fuktig och mossrik hed med Ochrolechia tartarea
och dess var. frigida. Och Lecidea crassipes jämte Microglena
sphinctrinoides höra hemma på tämligen fuktiga standorter, såsom
på avsatser på nordsidan av fjällbranter och på eller under kanten
av flytjordsterrasser. Solorina crocea är utmärkande för snölägen
på stenig och grusrik mark samt för bäckstränder och vattensjuk
flytjord, varjämte den med förkärlek växer under utskjutande klipp-
utsprång och större block; överhuvud är den bunden vid mer eller
mindre fuktiga ståndorter utan slutet växttäcke.
Som R. SERNANDER påpekar, uppträder sistnämnda lav i alpina
utposter »i kolonier av konstant natur», på bäck- och älvstränder,
särskilt vid vattenfall. Enligt P. J. HELLBOM, »Norrlands lavar»
(1884), sid. 38, är den anträffad ända ned i Hälsingland: »Färila
socken utefter vägkanten vid en bro över Enan (Cun. och C. AURI-
VILLIUS)» ; redan G. WAHLENBERG uppger den för Osmundsberget i
Dalarna, och enligt G. SAMUELSSON är den av K. HEDLUND insam-
dad ända ned i Gagnef. Beträffande lavarna äro älvstrandsutposterna
föga undersökta. S. ALMQUIST omnämner emellertid i sin » Berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
