Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
svampar med utpräglad anislukt äro dofttrattskivling (Cl. fragrans)
och doftticka (Polyporus suaveolens). Om än i lägre grad torde
samma luktart kunna iakttagas hos champinjoner (Rıcken, HERR-
MANN m. fl). men detta enligt KoBERrRTS nyligen avgivna ulsago! -
i viss mån oberoende av den botaniska arten.
3. Basiliklukt. Härmed åsyftas lukten av den gammalmodiga
kryddväxten med samma namn (Ocymum Basilicum L.). Angives
för en enda utländsk, tryffelliknande svamp (Oclaviana asterospora).
t. Bittermandellukt, kraftig och ren, kännelecknar den allmänt
förekommande doftvaxskivlingen (Hygrophorus agathosmus)”, vilken
art redan genom denna karaktär later sig med säkerhet urskiljas
från sina samsläklingar. HERRMANN anser sig hava iakttagit denna
luktart bl. a. hos unga exemplar av slinkkremla (Russula foelens),
och KosEnT? angiver, stödd pa elt par decenniers systematiskt stu-
dium av frågan, all tydlig bittermandellukt mycket ofta är att finna
hos champinjoner. Även i med vattenånga berelt destillat å odlade
champinjoner (»Zucht-Edelpilze»)’ har KonEnT iakttagit samma
luktart. GRANBERG gor sig till tolk för samma uppfattning,” preci-
serande: densamma alt gälla för snóbolls- och ängschampinjon.
Luktarten i fråga är med all sannolikhet att tillskriva närvaron av
benzaldehyd (luktämnet i biltermandelolja), även om detta ämne
ännu icke blivit direkt påvisat i svampar.
I detta sammanhang torde icke vara ur vägen att framhålla, att i an-
seende till beskrivning av »bittermandellukt» och tydandet av dess ur-
sprung — även bland kemister och läkare — en vanföreställning allmänt
råder. Det är icke, såsom allmänt antages, bläsyra (cyanväte, som i
lukthänseende är den väsentliga faktorn, utan dess följeslagare, benzal-
dehyden (C,H, —CHO)!
5. Fenkollukt, som bekant nära liknande den av anis, angives
mera sällan vara iakttagen. Av inhemska svampar komma här ifråga
fjällticka (Polyporus squamosus), luktticka (P. odoratus) och rottofs-
skivling (Pholiota radicosa), möjligen även pudrad trattskivling
(Clitocybe nebularis), äldre exemplar.
6. Kanellukt angives för en enda utländsk art (Calodon com-
! Chemiker Zeit. (1917, Bd 41, sid. 61, uppsatsen: »Wie riecht Psalliota?»
? »Riecht sehr angenehm, exakt wie Mandelseife» (Ricken).
® Loc. cit.
* »Edelpilze» nykonstruerat ersüttningsord, tillkommet på grund av den för
närvarande inom Tyskland mot allt franskt rådande animositeten.
5 »Pilze der Heimat». — Berlin 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
