Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
par. Ett exempel från vårt land se vi i grå nagelskivling (Collybia
rancida), vars latinska artnamn skvallrar om förhållandet.
4. Bolmörtlukt. Bolmörtplantan, efter vilken en giftig rödskiv-
ling (Entoloma lividum) i Sverige erhällit namnet bolmörtskivling,
torde böra avföras som luktjämförelseobjekt. Någon svamp med
tydligt konstaterad bolmörtlukt finnes nämligen icke. Troligt är,
att någon vag idéassociation angående giftigheten spelat in vid lukt-
beskrivningen resp. namngivningen. Lämpligare svenska namn äro:
blek rödskivling eller giftrödskivling. För övrigt utgör åsyftade
svamp ett typiskt exempel på svårigheten att i varje fall något så
när exakt angiva arten av en luktförnimmelse. RICKENS beskriv-
ning lyder: »riecht eigentümlich, widerlich, rettich-mehlartig». Alltså
redan ett ganska komplicerat förhållande! Ännu grumligare är
den bild, som vi finna, med obetydliga modifikationer, i de nyare
svenska svampböckerna: »lukten egendomlig och tämligen stark, i
början erinrande både om rättika och mjöl eller bolmört, slutligen
om härsken olja».
5. Jordlukt. Det vill synas, som om somliga svampar sakna
förmågan att skydda sig mot impregnering med den omgivande
jordmassans mer eller mindre unkna lukt, medan flertalet gå fria.
Förhållandet erinrar på visst sätt om det kända förhållandet, att i
en och samma sjö (med dybotten) några fiskarter behålla frisk-
smakande kött, andra åter antaga dysmak. Besvärande jordlukt är
observerad hos t. ex. några musseroner! och hos Lepiota carcharias,
utgörande en av den lilla grynfjällskivlingens (L. granulosa) under-
arter, i någon mån också hos allmän pluggskivling (Paxillus in-
volutus).
Över uppkomsten av »jordlukten» hava gjorts grundliga undersók-
ningar, som lett till intressanta resultat. Sedan M. BERTHELOT och G.
ANDRÉ” utrönt, att det ämne, som giver jordmassan dess ganska speci-
fika lukt, är en neutral, organisk förening, flyktig vid destillation med
valtenänga, har det lyckats W. RULLMANN” uppvisa, att luktämnet ifråga
avsöndras av en lägre svamp, en strålsvamp, benämnd Actinomyces
odorifer. Ay P. SALZMANNS* experiment med den isolerade strålsvampen
! Gall, skägg- och violmusseron.
* Sur lodeur de la terre. — Compt. rend. de Paris Bd 112, (1891) sid. 598
—599.
* Chem.-bacteriolog. Untersuch. von Zwischendeckenfüllungen mit besond. Be-
rücksicht. von Cladothrix odorifera. -— Inaug. Dissert. München 1895.
* Chem. physiolog. Untersuch. über die Lebensbedingungen von zwei Arten von
denitrificierenden Bakterien und der Strepthotrix odorifera. — Inaug. Dissert. Kö-
nigsberg 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
