Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
Thlaspi alpestre, à ömse sidor om vägen till Marieberg, 1854.
Trifolium striatum, Tyskbagarbergen, 1854.
Vicia dumelorum, Sicklaön, Stockholm, 1854.
De flesta ortsnamnen från år 1845 återfinnas på Svartsjölandet.
O. Arrhenius
Ett litet bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens
vaxter.
Somrarna 1899—1903 vistades undertecknad såsom skolpojke pa Sand-
hamn i Stockholms skärgård och insamlade därvid bl. a. en del växter
på den bekanta ruderatplatsen därstädes. Flertalet av dessa växter lågo
sedan obestämda i mitt herbarium, tills dess att nyligen dr Fr. R. AULIN
haft godheten ägna dem en granskning, av vilken det framgätt, att en
del arter äro nya, dels för lokalen ifråga, dels för Stockholmstrakten,
varför desamma här meddelas.
Achillea Millefolium v. lanata Koch. 1899—1903.
Astragalus virgatus Paer. Takttogs somrarna 1900 och 1901 i ett fatal
exemplar längst ned mot stranden, men kunde senare icke återfinnas.
Carduus hamulosus Ehrh. Aug. 1900.
Chorispora tenella DC. Juni 1902, sedan icke återfunnen.
Gypsophila paniculata L. Juli 1900 ett par exemplar, sedan ej äter-
funnen.
Medicago falcala L. f. gracilis. 1899—1903.
Potentilla intermedia L. 1899—1903.
Triticum cristatum Schreb. 1899—1903.
Verbascum phoeniceum L. Juli 1901, ej återfunnen.
s Carl-Axel Torén.
Salix myrtilloides L. återfunnen vid Växjö.
,, Vid fjärilfångst à den s. k. Spetsamossen strax n. v. om Växjö i slutet
av maj detta år påträffade jag till min stora överraskning flera buskar
av Salix myrlilloides L.
I »Smålands flora» av N. J. SCHEUTZ, Växjö 1864, uppgives i en anmärk-
ning, att ifrågavarande Salix-art för flera år sedan funnits å Spetsamos-
sen av domkyrkosysslomannen J. FORSANDER, och samma uppgift läm-
nas också i sista upplagan av HARTMANS flora, Stockholm, 1879. Då
mig veterligt något senare fynd från denna lokal ej offentliggjorts, ser
det sålunda ut, som om det Forsanderska vore det enda hittills kända.
Emellertid har seminarieadjunkten H. LUNDÉN, Strängnäs,i sommar med-
delat mig, att han år 1904 funnit en buske av S. myrtilloides i kanten
ay Spetsamossen på antagligen endast ett 20-tal meters avstånd från mim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
