Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
juni 1874 och blev inskriven som student vid Uppsala akademi höstter-
minen samma år i östgöta nation. Han avlade filosofie kandidatexamen
den 29 januari 1878 och filosofie licentiatexamen den 28 maj 1881, dis-
puterade samma år och promoverades följande år till filosofie doktor.
Hans gradualavhandling gällde knoppfjällens anatomi och har titeln
»Bidrag till knoppfjallens anatomi hos träd och buskartade växter», tryckt
i »Bihang till Vetenskapsakademiens handlingar» 1882, även särskilt som
gradualavhandling. Han genomgick provår vid norra realläroverket år
1882, varefter han strax ägnade sig åt pedagogisk verksamhet och tjänst-
gjorde vårterminen 1883 som vikarierande adjunkt i sin fädernestad och
därefter som vikarierande lektor vid Örebro allmänna läroverk höstter-
minen 1883 till höstterminen 1884 och utnämndes till ordinarie lektor i na-
turalhistoria och kemi därstädes den 14 november 1884, en utnämning,
som stadfästes av Kungl. Maj:t den 1 maj 1885. Han efterträdde den
berömda utgivaren av de senare upplagorna av Hartmans flora, CARL
HARTMAN. Som specimen för lektoratet utgav han en ny anatomisk av-
handling, »Bidrag till fruktväggens anatomi hos Ranunculace>, vilken
ventilerades inför domkapitlet i Strängnäs. I nära 35 år hade han alltså
tjänstgjort på denna post, när han lades på dödsbädden.
Om lektor ADLERZ verksamhet i skolans tjänst har läroverkets rektor
K. MELANDER i den senaste årsredogörelsen yttrat som följer: >Skolan
blev också medelpunkten i hans liv. At den krävande undervisningen i
biologi och kemi samt åt vården av läroverkets kemiska och biologiska
institutioner ägnade han plikttroget sin mesta tid och ett aldrig svikande
intresse. Den vetenskapliga forskningen, varåt hans egentliga håg och
fallenhet låg, måste skjutas undan till ferierna. Hans undervisning var
fast och genomtänkt, praktisk och väckande. Många dugande män ha
också honom att tacka för sin grundläggande naturvetenskapliga utbild-
ning.» Om den bortgängnes personliga egenskaper heter det samma-
städes: »ERNST ADLERZ var en pliktmänniska av ädel art, varm för rätt
och sanning, ärlig och öppen, vänlig och hjälpsam, enkel och blid, för-
bindlig och godmodig, på en gång allvarlig och gladlynt, en from man
och en god kristen.»
Platstidningarna innehöllo vid dödstillfället längre nekrologer, varur vi
först vilja citera några ord ur Nerikes Allehanda, som beröra lektor
ADLERZ verksamhet som lärare. »Ehuru lektor ADLERZ ej tillhörde de
gudsbenådade, vilka förmå vid varje lektion med sitt framställningssätt
göra ämnet levande, intressant och nytt, utan kärleken till det behand-
lade härvid nog tillbakasattes av tvånget att bibringa en till stor del
ointresserad skara skolgossar det bestämda pensum kunskaper inom ett av
dem som biämne betraktat studium, ådagalade han i sin läraregärning
dock alltid plikttrohet, nit och samvetsgrannhet. Hans försynthet och
välvilja, då det gällde att föra fram lärjungarna till gynnsamt resultat,
blev till elt ordspråk, ingalunda uteslutande en viss skämtsam uddighet
och kanske stundom ett otåligt allvar, då det stötte på bristande vilja.
Det var lektor ADLERZ stolthet, att fran Karolinska läroverket under
hans läraretid utgått ett flertal betydande forskare, vilka gjort sig ett
namn inom naturvetenskaperna, enkannerligen biologien, och det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
