Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
hans ambition att omhulda möjligheterna till fortsättande av de gamla
naturvetenskapliga traditionerna vid Karolinska läroverket.»
Örebro Dagblad ägnade den avlidne följande runa: »Lektor ADLERZ
ägde i fullt mått denna kärlek till naturen, som skänker öppet sinne för
och förmågan att göra sig intimt förtrogen med dess företeelser och
under. Hos honom visade sig i högre grad än hos de flesta forskar-
mödans och forskarglädjens kraft att dana personlighet och karaktär
och lyfta den över triviala stridigheter och konflikter. Helt absorberad
ur studieintresset visade han i det dagliga livet ett lidelsefritt, fridsamt,
stillsamt, blitt och försynt väsen, som förskaffade honom kamraternas
varma vänskap och från lärjungarnas sida icke endast vördnad och
hänsyn utan även uppriktig tillgivenhet.»
Från mitt eget medlärarskap med lektor ADLERZ under tvenne läsår
i början av 90-talet bevarar jag uteslutande de bästa minnen såväl från
livet i skolan som i umgängeskretsen och gemensamma utflykter i den
vackra Närkesnaturen.
Under sommarferierna vistades lektor ADLERZ nästan ständigt på re-
sande fot i in- och utlandet, såsom botanister vanligen för sed hava.
Han har gjort botaniska resor i ett flertal svenska provinser och flera
resor till Norge samt dessutom besökt Tyskland, Schweiz och Italien.
Han vistades på Öland somrarna 1873—75, i Jämtland 1882 för bryologiska
studier, 1903 och 1913, på Gottland 1883 och 1898, i Härjedalen 1894, i
Dalarna 1909 och i Medelpad 1914. Han besökte Dovre 1876 och 1885
och Valders 1896, Schweiz 1888, Italien 1890 och Tyskland 1892.
Resultatet av den bryologiska undersökningen i Jämtland var ganska
gott, i det att 24 för Jämtland nya bladmossor upptäcktes och därav 2
för Sverige nya (Grimmia incurva och Leskea rupestris). Åreskutans moss-
flora befanns fattig på arter, beroende på bergsmaterialet: glimmerskiffer,
som övergått till kvartsskiffer. Endast Andraea-släktet var rikare repre-
senterat.
Såsom redan nämnts var lektor ADLERZ i hög grad hängiven sin spe-
ciella vetenskap och medhann, om hänsyn tages till den relativt ringa
tid, som stod honom till buds, en ej så ringa produktion. Utom åt den
deskriptiva anatomien, varåt hans båda första stora avhandlingar voro
ägnade, använde han sin lediga tid på studiet av bladmossorna, av
vilken svåra växtgrupp han var en av sin tids förnämsta kännare, samt
av det kritiska Hieracium-släktet. Han var även framstående kännare på
andra kryptogamomräden, t. ex. lavarnas. Det vetenskapliga och det pe-
dagogiska intresset gingo även vid dessa speciella studier hand i hand,
så att han t. ex. utom rent vetenskaplig bryologisk produktion redigerade
bladmossorna i Krook och ALMQVISTS skolflora. Hans förnämsta bryo-
logiska arbete är »Bladmossflora för Sveriges lågland med särskilt av-
seende på arternas utbredning inom Närke», ett med sina många goda
avbildningar och noggranna beskrivningar för nybörjare i mosstudiet
synnerligen nyttigt och praktiskt arbete. Icke mindre än 325 arter äro
där beskrivna, och 21 ljustrycksbilder av viktigare arter meddelas förutom en
massa bladavbildningar. Tavlornas antal är icke mindre än 57. I sitt
förord säger han bl. a. anspråkslöst nog: »Då en författare såsom resul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
