Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Divergensen mellan professor ARESCHOUGS och ADLERZ (eller DE BARYS)
uppfattning rör sig huvudsakligen om kärlknippets begränsning, och torde
ungefär lika goda skäl kunna anföras för bådadera meningarna; dock har
DE Barys åsikt så till vida segrat, som numera väl de flesta växtana-
tomer anslutit sig till det Schwendener-Haberlandtska anatomiskt-fysio-
logiska systemet, i vilket sklerenkymet skiljes ifrån kärlknippet och upp-
ställes som en särskild mekanisk vävnad. Betonas får dock att för en
hastig orientering det gamla Sachs’ska systemet är det enklaste och klaraste.
I sin följande avhandling om ranunculacé-fruktväggens anatomi an-
sluter sig ADLERZ till det Schwendener-Haberlandtska systemet. Det får
tilläggas, att BERGENDAL uttalar sig erkännande om ADLERZ speciella
undersökningar av knoppfjällen, i det han kallar dem tillfredsställande
och till och med uppmanar författaren att framlägga fortsatta anato-
miska studier. Det är mig icke bekant, om lektor ADLERZ publicerat
något genmäle till detta BERGENDALS angrepp, som väl närmast får upp-
fattas som ett försvar för hans aktade och framstående lärare, professor
F. AnESCHOUG. År 1903 beskrev lektor ADLEKZ i Botaniska Notiser
en för vår flora ny Polentilla-art, Potentilla thuringiaca *Goldbacchii,
som anträffats i klövervallar och även naturliga ängar på flera ställen i
Närke, troligen en invandrare (med gräsfrö) från Östeuropa.
I den ar 1912 i denna tidskrift tryckta uppsatsen »Om växtinsam-
lingens betydelse för ungdomen vid de allmänna läroverken» har lek-
tor ADLERZ publicerat ett livligt och sakrikt försvar för det botaniska ferie-
arbete, som består i att varje lärjunge med egna händer skaffar sig ett
större eller mindre herbarium, en verksamhet, som från många håll rönt
ett segt och obegripligt motstånd. Att artkännedomen är av stor, för att
icke säga den största betydelse för de lärjungar, som ämna fortsätta sina
botaniska studier vid universitet, skogs- eller lantbrukshögskolor, träd-
gärdsskolor, ja seminarier, ligger väl i öppen dag, men lektor ADLERZ
betonar dessutom artkunskapens betydelse som bildningsmedel, såsom
redan professor ELIAS FRIEs en gång förfäktat, vilken ligger däruti, att
»den bringar ungdomen i kontakt med naturen». Sommarexkursionerna
tjäna vidare att »utbilda den egna iakttagelseförmågan och vänja ung-
domen vid självverksamhet samt skänka dessutom »levnadsfriskhet, ökad
kraft och andlig hälsa» Han har emellertid glömt att nämna en annan
synpunkt, en omständighet, som först omtalas av JEAN JACQUES Rous-
SEAU, den ädla förströelse, som artkunskapen skänker mången åldring,
som knappast bättre kan använda sina otiumsomrar än att återvända
till Floras rike och åter uppfriska sin ungdoms sysselsättningar.
I många år var ADLERZ sekreterare i Örebro djurskyddsförening och
planteringsnämnd.
Sedan 1905 var lektor E. ADLERZ riddare av Nordstjärneorden.
Han avled ogift.
Han var kusin till den världsberömde insektbiologen GOTTFRID ADLERZ.
Strax före sin död testamenterade han sin förmögenhet till åtskilliga
välgörande ändamål, varav Örebro allmänna läroverk fick två donationer,
vardera på 5000 kr., den ena till en stipendiefond, den andra till inköp
åt det zoologiska museet. Dessutom donerade han de vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
