Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
föredragandens mening alt i första hand ånyo upptaga diskussionen om de
terminologiska frågorna, utan i stället försöka att utreda, om någon all-
mängiltig och gemensam biologisk förklaring kunde finnas till de fenomen,
som av olika författare benämndes »generationsväxling», »morfologisk gene-
rationsväxling», »cytologisk fasväxling» o. s. v. Den nästan enda förut
framställda biologiska förklaringen till generationsväxlingen vore den först
av Bower (1890) framställda och sedan av WETTSTEIN (1903) upptagna hypo-
tesen, att generationsväxlingen hade uppstått i samband med växtvärl-
dens övergång och anpassning till landliv från valtenliv. I samma mån
växterna blivit allt mera utpräglade landväxter, hade sporofyten blivit
allt mera dominerande, medan den mera för vattenliv anpassade gamo-
fyten reducerats. Denna hypotes stöddes särskilt därav, att inom serien
mossor—ormbunkar—fröväxter sporofyten visar sig mer organiserad för
landliv än gamofyten, som ännu länge i sin organisation visar sig vara
mer anpassad för vattenliv, och som ju även för befruktningen medelst
spermatozoider är absolut beroende av vatten. De först upptäckta fallen
av generationsväxling hos havsalger (t. ex. Diclyola och vissa floridéer)
gåvo även ett visst stöd för denna uppfattning, enär hos dessa typer,
där både sporofyt och gamofyt leva i havet, de bägge generationerna
äro morfologiskt alldeles lika. Men efter upptäckten av generationsväx-
lingen hos laminariacéerna och den härigenom vunna klarare översikten
av det systematiska sammanhanget inom hela phaeophycégruppen ansåg
föredraganden, att den Bower-Wettsteinska hypotesen icke längre vore håll-
bar. Vi veta ju nu, att även inom phaeophycéserien föreligger precis samma
utvecklingsgång beträffande det relativa förhållandet mellan gamofyt och
sporofyt, som vi känna från serien ormbunkar—fröväxter, utan att detta
bland dessa alger står i något samband med radikalt förändrade yttre lev-
nadsförhållanden. Det vore alltså icke möjligt att förklara gamofytens
reduktion och sporofytens allt större övervikt ensamt på grund av det
ändrade levnadssättet i och med växtvärldens uppvandring på land så-
som BOWER och WETTSTEIN antaga.
Vilken vore då den biologiska förklaringsgrunden till denna sporo-
fytens uppkomst och dominans över gamofyten? Föredraganden trodde,
att denna fråga icke kunde besvaras, utan att generationsväxlingen
betraktades i samband med reduktionsdelningen. Från förfäktare av
en rent morfologisk generationsväxlingsuppfattning såsom GOEBEL och
OLTMANNS hade det visserligen sökts göras gällande, att det för växten
vore ungefär likgiltigt, när, var och hur reduktionsdelningen ägde rum,
men föredraganden ansåg, att en sådan uppfattning endast kunde förklaras
genom en ofullständig uppskattning av reduktionsdelningens verkliga
natur. Man hade för mycket fäst sig vid dess uppgift att »rekonstru-
era» det genom befruktningen fördubblade kromosomtalet, men re-
duktionsdelningens väsentligaste betydelse låge däri, att genom den möjlig-
gjordes en omkombination av kromosomer i dotterkärnorna. Den vore
alltså i viss mån att betrakta som befruktningens slutakt och mål. All-
deles lika diploida kärnor kunna ju genom reduktionsdelningar ge upp-
hov till ganska olikartade dotterkärnor, beroende på hur slumpen kom-
binerar kromosomerna i dessa dotterkärnor. Känner man en växts kro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
