Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
a
«utlägga en matematisk linje och anteckna alla de individ, som
tangera denna linje, så erhåller den i och med detta en andra di-
mension, vars storlek blir lika med medelstamdiametern av de taxe-
rade individen.
För att bättre kunna överblicka förhållandena inom samhället
beräknar jag också den procentiska sammansättningen eller
frekvensgraden. Denna erhålles, genom att varje arts individ-
‘summa divideras med samhällets individsumma (se tab. III c).
I allmänhet är det väl just denna procentiska eller relativa fre-
kvensgrad, som skilda författare haft i tankarna, då de talat om en
arts frekvensgrad eller ymnighet inom ett samhälle.
En mycket viktig sak, som ej får glömmas, och som står i nära
samband med den absoluta frekvensgraden, är samhällets täthet. Med
-elt samhälles täthetskoefficient menar jag medelavständet mel-
lan de olika individen inom samhället. Tätheten erhålles alltså
genom att dela antalet taxerade meter med antalet funna individ.
Vi skulle alltså — för att fortfarande använda ovannämnda exem-
pel — säga, att tätheten är omkring 30% större i samhället i sko-
gen än i samhället på hygget. Genom att ange, hur stort medel-
avståndet mellan individen i ett samhälle är, uttryckt i delar av
meter, erhåller man en täthetskoefficient, som således är det inver-
terade värdet av den absoluta frekvensgraden. Man kan alltså an-
tingen använda den absoluta frekvensgraden eller täthetskoefficien-
ten för att uttrycka samma sak, men ofta får man en vida mer
-àskádlig bild genom att använda den senare.
Liksom man genom att räkna alla individ inom ett samhälle
-erhaller ett matt på samhällets täthet, kan man räkna alla individ
av en viss art och på så vis erhålla ett mått på artens täthet (se
tab. III c).
Av visst intresse kan det även vara att få veta fördelningen av
vissa arter inom samhället, om arten är jämnt fördelad, eller om
‚den exempelvis är tuvad. Genom en enkel åtgärd vid taxeringen
kan man åtminstone i någon mån få fram, vad jag vill kalla ar-
ternas fördelningskoefficient. Därigenom, att jag antecknar in-
divid av samma art, vilka förekomma i följd i samma ruta, i ta-
bellen, i förening med att jag antecknar varje decimeter för sig så-
som ett linjeelement, kan jag erhålla en ganska god bild av hete-
rogeniteten eller artfördelningen. Jag räknar antalet rutor i tabel-
den, där en viss art finns antecknad, samt dividerar individsumman
med det tal, jag då fått. Således, ju mer spridd en art är, desto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
