Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
finna ut någon metod att på ett tillfredsställande sätt mäta denna
yta, utan det blir i de flesta fall endast frågan om en subjektiv upp-
skattning av projektionsytan. Därför få vi ännu så länge nöja oss
med att använda den fysiognomiska effekten såsom ett mått på
växternas ljusavstängande yta.
I det övre skiktet är det relativt lätt att erhålla ett mått på
projektionsytan, i det att man genom siktning erhåller projek-
tionen av trädkronornas gränser på marken och sedan uppmä-
ter den yta, som innefattas inom dessa gränser. Emellertid är det
även mycket viktigt att erhålla kännedom om, till vilken växtklass
elt träd hör. För att utföra denna bestämning ha vi tillgång till
alla de utmärkta metoder skogsmännen utarbetat, såsom klavning,
höjdmätning, borrprovtagning etc. Under sommarens
arbeten har jag, för att få någon kännedom om vilken klass
träden höra till, huvudsakligen använt mig av höjdupp-
skattningsmetoden, vilken är den minst tidsödande (se
tab. III b).
RAUNKLER har i sitt bekanta arbete »Planterigets
livsformer» (RAUNKLER 1907) angivit reglerna för upp-
=>
3 " . .
E] ställandet av det biologiska spektret. Genom att an-
& Ta ^ =
=]? vinda detta, erhaller man en mera universell, en mera
3 pan ante "
E allmängiltig formel, med vilken man kan uttrycka ett
vixtsamhilles sammansättning. Man kan således ge-
nom att använda livsformerna såsom indelningsgrund
erhålla ett medel att jämföra exempelvis ett samhälle
luo från Fidjióarna med ett samhälle från Stockholms
skärgård. Jag tillåter mig därför att efter RAUNKIERS
föredöme upptaga det biologiska spektret såsom en
sida av samhällsanalysen (se tab. III c).
En sak, som även är ganska intressant, och som
klarar upp begreppen om ett samhälles sammansätt-
Fe ning, är upprättandet av s. k. frekvenskurvor. Genom
att efter x-axeln i ett koordinatsystem avsätta frekvens-
graden och efter
y-axeln antalet
Ve arter, som ha
: x i samma frekvens-
E 40 B
Frekvensgrad -——» grad, erhäller
Fig. 2. Frekvenskurva för underskikt i Vacciniwmn-Con- man en åskådlig
vallaria-rik mossgranskog à Munkó. bild av förhäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
