Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
såg ljusstyrkan vara !/2 eller !/3 av dagsljusets, men när han verk-
ställt mätningen, fann han förhållandet mellan ljusstyrkan i skogen
‘och på fria fältet vara 1:30.
Man försöker också bestämma täckningsgraden genom alt skalta
skottsystemets projektion på marken, vilket ju i viss mån är möj-
ligt med träd buskar och stora örter, men bestämmandet av projektio-
nen av mindre örters skottsystem ger så stora mätningsfel, alt
dessa med många hundra procent överstiga mätningsresultaten.
Därför kan denna metod ej komma till användning vid analys av
fältskikten, som ju i allmänhet bestå endast av smärre växter.
Vad man dock i allmänhet tycks mena med täckningsgrad är
synlighetsgraden eller bättre uttryckt den fysiognomiska effek-
ten, d. v. s. det intryck en viss art gör pa ögat.
För att dock göra det möjligt för dem, som ej själva ha sett
samhället i fråga, att i möjligaste mån kunna rekonstruera en bild
därav och skapa sig en god uppfattning av det, är det av vikt att
finna ett medel att uttrycka denna fysiognomiska effekt. Jag har
sökt bestämma den på följande sätt. Inom ett visst samhälle före-
kommer exempelvis liljekonvalje. Jag plockar på måfå 10 individ
och pressar dem i så naturlig ställning som möjligt, varefter jag
på ett eller annat sätt mäter ytan av dem. (Ett sätt att bestämma
ytan är att över exemplaren lägga ett rutnät, ett annat sätt är att
kopiera växterna på vanligt fotografiskt papper, väga hela pappe-
ret samt mäta dess yta och sedan klippa ut kopiorna och väga
dem och sedan beräkna deras yta.) Medeltalet av de 10 på så sätt
funna värdena blir artens synlighetskoefficient, och artens fysiog-
nomiska effekt erhålles genom att multiplicera koefficienten med
artens absoluta frekvensgrad. Man erhåller på detta vis artens fy-
siognomiska effekt uttryckt i cm? skottyta (se tab. III c). På detta
sätt erhålles en, om icke fullt exakt, så dock relativt noggrann
bestämning av vad som i dagligt tal kallas för täckningsgrad. Me-
toden är relativt besvärlig, men är nog den enda användbara för
detta ändamål d. v. s. för bestämmande av den fysiognomiska effek-
ten hos fältskiktet.
I många fall sammanfaller den fysiognomiska effektens storlek
och markprojektionens, nämligen i de fall, då bladen intaga vågrät
ställning med sitt ytplan. Differensen mellan synlighetsgraden och
projektionen ökas, ju mera snett ställda bladen äro. Givet är att
projektionsytan av skottsystemet är en mycket viktigare faktor att
räkna med än den fysiognomiska effekten, men jag har ej kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
