Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
är visserligen lält definierad som sammanfattningen av alla härvid-
lag inverkande ökologiska faktorer.
Från andra vegetationstyper avviker däremot plankton principiellt
i ett flertal mycket betydelsefulla hänseenden. Sålunda föreligger
först och främst materialet här väsentligen i form av temporala
aspekter. Det finns alltså i det stora hela icke någon konstant
floristisk bakgrund, mot vilken den årliga aspektväxlingen kan be-
dömas. Klart är ju, att en dylik omständighet måste försvåra in-
’fórandet av ett rationellt formationsbegrepp på detta område. Re-
lativt konstant är nämligen endast den biokemiska miljö, ur
vilken de associationerna utbyggande bestånden framgå antingen
i efter årstiden växlande aspekter eller också understundom i form
av en enda aspekt, knuten till en mycket begränsad tidrymd. De
formationsbegrepp, som vi i det följande komma att uppställa,
torde därför erbjuda en än högre grad av abstraktion, än vad som
eljes är fallet. Dess empiriska förutsättningar torde emellertid av
orsaker, som i det följande skola närmare diskuteras, trots allt få
anses mera genomförda, än vad som eljes på forskningens när-
varande ståndpunkt i stort sett kan bli fallet. Denna planktons ut-
präglade aspektväxling medför emellertid, som vi i det följande skola
närmare finna, ävenledes vissa svårigheter vid succesionsbegrep-
pets tillämpning på detta område.
Den mest centrala avvikelsen mot andra växtsamhällen torde
emellertid plankton erbjuda med hänsyn till det sätt, varpå asso-
ciationerna här faktiskt kunna och måste grupperas efter stånd-
ortens beskaffenhet. Visserligen måste vi betrakta associationerna
såsom förekommande ute i naturen, och deras benämning kan alltså
bli rent floristiskt. Den kännedom, vi numera äga om de olika
associationernas förhållande till ståndortens beskaffenhet, gör det
emellertid möjligt att just efter dylika synpunkter gruppera de-
samma till högre enheter, till formationer.
Det är väsentligen principerna för en dylik gruppering, vilka i
det följande skola närmare diskuteras. Vi vilja emellertid med
eftertryck här inledningsvis framhålla, att ett dylikt försök på
detta område numera icke kan anses som ett accepterande av
några mer eller mindre osäkra deduktiva synpunkter, utan att det-
samma fastmera måste betraktas allenast som en följdriktig utveck-
ling av empiriskt — induktivt vunna fakta. Särskilt i denna rikt-
ning torde också den planktologiska forskningen för växtbiologien
överhuvudtaget erbjuda ett mycket stort principiellt intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
