- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 13. 1919 /
136

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

III. Associationernas gruppering till högre enheter efter ständ-
ortens beskaffenhet.

Allt eftersom den ena eller den andra av de talrika ståndorts-
faktorerna tages till utgångspunkt, kan naturligtvis en helt olik-
artad uppdelning av planktonsamhällena genomföras. De vidsträckta
erfarenheter, vilka redan nu — väsentligen tack vare KoLKwitz’
och Marssons arbeten — föreligga angående fytoplanktonproduktio-
nens intima beroende av vattnets näringslillgängar, torde emellertid
tull fullo berättiga oss att tillämpa en rent miljókemisk utgångs-
punkt vid associationernas gruppering efter standortens beskaffen-
het.

Vi måste alltså finna det fullt berättigat att sätta de miljókemiska
faktorerna såsom de i första hand utvecklingsbestämmande. Pa-
rallellt härmed göra sig visserligen även andra faktorer gällande
såsom regulatorer av en mera sekundär art. Särskilt torde härvid-
lag termiska och foliska realiteter böra uppmärksammas. Dessa
utgöra visserligen också en nödvändig förutsättning för plankton-
utvecklingen men kunna naturligtvis i och för sig intet uträtta. De
äro alltså endast att betrakta som sekundära regulatorer — de
miljökemiska förutsättningarna däremot som de primära. Forma-
tionsbegreppet inom planktologien bör därför enligt vår mening just
grundas härpå. De andra faktorerna kunna alltså endast med-
räknas vid formationernas uppdelning till lägre enheter. Ay dessa
andra faktorer kunna, som lält inses, de fotiska endast göra sig
gällande för en verlikal zonation resp. för aspekternas temporala
fördelning, inom vad vi vanligen kort och gott kalla plankton -—
d. v. s. rältare sagt inom ytplankton. Däremot kunna de icke i
stort sett bestämma dellas grundkaraktär.

Det är fastmera de kemiska betingelserna, som i första hand
härvidlag äro avgörande i hela den utsträckning deras effekt icke
förhindras genom termiska realiteter. Dessa sistnämnda kunna
visserligen städse göra sig gällande för aspekternas temporala för-
delning; men de kunna tydligen också bestämma ylplanktons to-
tala karaktär för den händelse, att i den temporala utvecklings-
gången de värmegrader, som äro nödvändiga för principiellt bety-
delsefulla associationers utveckling, icke uppnås. På detta sätt er-
hållas tydligen även termiskt begränsade formationer. Det är dock
endast inom alpina och tropiska gebit, som man har att räkna med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 08:59:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/13/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free