Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
dylika företeelser. Vår nuvarande kännedom om planktons ökologi
torde emellertid icke möjliggöra en mera detaljerad diskussion härav.
Vi begränsa därför också i det följande med avsikt vår framställ-
ning till alt endast omfatta förhållandena inom det nord- och
mellaneuropeiska klimatområdet. Här kan alltså icke bli tal om
dylika företeelser — här ha vi alltså verkligen rätt alt räkna med
de kemiska miljöbetingelserna som den för ytplanktons total-
karaktär i första hand vegelalionsbestämmande faktorn.
De forskare, som först pa elt systematiskt sätt studerat planktons
beroende av de kemiska miljöförutsättningarna, äro KOLKwitz och
MARSSON (1908, 1909). Det »ökologiska system», vari de samman-
fattat sina vidsträckta erfarenheter, avser visserligen uteslutande
alt tjänstgöra vid bedömningen av vattnets renhelsgrad efter förut-
gången förorening med organiska avfallsämnen. De olika élager
av vallnets »mineralisalionsgrad», vilka härvid utskilts, torde emel-
lerlid även under fullt naturliga förutsättningar vara represenlerade
i naturen och icke blott i form av en till slultgillig mineralisering
tenderade succesion efter förutgången förorening. Jag anser det alltså
fullt möjligt alt på grundvalen av ett dylikt »system» verkslälla en
gruppering av de naturliga vattendragens algsamhällen, sådana de-
samma belingas av miljökemiska förutsättningar. Det är sålunda
först och främst ett mera allmängiltigt försök i denna riktning, som
i det följande skall framläggas.
Det Kolkwilz-Marssonska systemet opererar med 5 olika étager
med hänsyn till näringstillgångarna i vattnet. Systemet bygger pa
en ingående kemisk analys av valtnet på dessa olika étager. I dessa
frågor hänvisar jag till originalarbetena. Till var och en av dessa
étager äro knutna ett större eller mindre antal associationer, an-
lingen redan kvalitativt därför karakteristiska eller också — väsent-
ligen jämlikt mina egna erfarenheter — på kvantitativt olika sätt
företrädda inom de olika étagerna, så all en representerar optimum
med högproduktion, en annan i förhållande därtill en näringsfysio-
logisk utarmningszon o. s. v. De olika étagerna äro — jämte deras
viktigaste karakteristik — följande:
1. Polysaproba typen (p). — Företrädes av vatten, rika på i
häftig förruttnelse stadda äggviteämnen. — Associationer uteslu-
tande heterotrofa, representerade av bakterier, svampar och andra
färglösa organismer. J
2. Mesosaproba typen (m). — Asymmetrisk och bestående av
två specialtyper «, 8. Förstnämnda grupp representerar en diffus
J gru] I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
