Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
näppeligen kunna förutsätta en succesion av olika formationer —
på sin höjd en genom associationsförskjutningen markerad aspekt-
växling. Varje möjlighet till en succesion i egentlig mening (for-
mationsförändring) är ju nämligen här av näringsbiologiska orsaker
utesluten ; miljöns näringstillgångar äro konstant fattiga under hela
utvecklingsförloppet, alltså ej — som för den eutrofa sjötypen —
erbjudande ett pendlande från fattigdom till rikedom, och omvänt.
Klart är, att dylika succesioner av högre grad på detta område
verkligen med fördel också kunna paläontologiskt rekonstrueras. Att
närmare genomföra dylika synpunkter torde representera en lika
intressant som betydelsefull arbetsuppgift för den paläolimnologiska
riktningen inom torvmossforskningen.
VI. Planktonformationer i dammar.
Utgår man, som vi här gjort, vid formationernas begränsning från
ståndortens miljökemiska förutsättningar, så är det därvidlag näppe-
ligen berättigat att tala om ett specifikt dammplankton. I stort sett
avviker visserligen detsamma med hänsyn till företrädda associatio-
ner betydligt från sjöplankton, såväl i positiv som i negativ rikt-
ning. ZACHARIAS, som 1898 uppställde begreppet heloplankton,
framhöll också, att detsamma i fytoplanktologiskt hänseende positivt
avvek från det egentliga limnoplankton genom en betydligt rikligare
representation av lägre grönalger, flagellater och andra former. Å
andra sidan saknar man inom dammplankton ofta nog vissa för
sjöar karakteristiska associationer, t. ex. Melosireta.
Skillnader av denna typ torde emellertid just bero av de miljö-
kemiska förutsättningar, vilkas betydelse vi i det föregående av-
handlat. Jämför man exempelvis den eutrofa sjötypens ökologiska
spektrum med en i samma omgivningar belägen damm, så skall
det nämligen visa sig, att den sistnämndas spektrum ofta nog ligger
ett stycke till vänster därom. Associationerna bli alltså olika, till
dels också formationerna — just till följd av de miljökemiskt
växlande förutsättningarna. Dessa måste enligt vår mening repre-
sentera den utslagsgivande synpunkten vid en jämförelse mellan
sjö- och dammplankton. Formationerna äro i första hand miljö-
kemiskt bestämda, och andra faktorer kunna endast betinga varianter
därav, av vilka somliga bli särskilt karakteristiska för sjöar, andra
för dammar. Klart är ju nämligen, att även andra faktorer jämsi-
des med de miljökemiska kunna göra sig gällande i en sekundärt
Svensk Botanisk Tidskrift 1919. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
