Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
reglerande utsträckning, varigenom primärt (av miljökemiska orsaker)
möjliga associationsgrupperingar kunna uteslutas. Vi nämna därav
såsom exempel spridningsbetingelser, termiska förhållanden, isbe-
läggning, strömningsförhållanden o. s. v. allt faktorer, vilkas
närmare inverkan dock är fullständigt okänd. Dessa göra sig na-
turligtvis redan gällande vid uppkomsten av formationsdifferenser
inom olika sjöar men måste naturligtvis framträda med betydligt
större skärpa, då man jämför sjöar mot dammar. Det torde emel-
lertid icke under några omständigheter vara berättigat att tillerkänna
dessa samma betydelse, som de miljökemiska faktorer, enligt vilka
vi här genomfört formalionernas begränsning.
I djupare mening kan man alltså icke tala om ett specifikt damm-
plankton, men väl om vissa helofila varianter av de näringsfysio-
logiskt definierade formationerna. Det är också uteslutande av prak-
tiska orsaker, som vi behandla här ifrågakommande formationer
för sig.
Vår kännedom om dammplankton är emellertid mycket brist-
fällig. Så gott som alla modernt anlagda undersökningar ha näm-
ligen opererat med dammkulturens torrläggbara områden, och plank-
tonförhållandena i mera naturliga dammar ha endast i ett fåtal fall
studerats med användning av de nutida tekniska hjälpmedel, vilka
härvidlag allena kunna anses representera en säker grund för ökolo-
giska utredningar.
Vi indela emellertid här dammplankton på samma sätt som sjö-
plankton.
1. Den eutrofa formationen.
Formationen är karakteristisk för dammar, belägna inom samma
omräden,. som den eutrofa sjötypen. Planktonproduktion står även
här i högproduktionens tecken, och det ökologiska spektrum över-
ensstämmer med den eutrofa sjötypens.
Dammar av denna typ ha bl. a. studerats av DIEFFENBACH och
SACHSE (1912) SCHEDEL (1910), WAGLER (1912) m. fl. För min egen
del har jag studerat en del till denna typ hörande, planktologiskt
ej egentligt kulturbetingade dammar från det skånska slättlandet.
Det framgår av dessa undersökningar, att den eutrofa damm-
formationen först och främst kan i stort sett uppbyggas av allde-
les samma associationer, som de för den eutrofa sjötypen karak-
teristiska. Jämsides med dessa associationer tillkomma emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
