Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
en del specifikt helofila, såsom Eugleneta, vissa lägre grönalger o. s. v.
— allt associationer, vilkas näringsbiologiska spektrum faller långt ute
i 3, d. v. s. betydligt till vänster om den eutrofa formationens typiska
utbildning; jfr f. 6. fig. 2 och 4. Orsaken härtill ligger naturligt-
vis helt enkelt i den större tillgång på exploaterbara näringsäm-
nen, vilka dammar — ceteris paribus — måste erbjuda i förhål-
lande till sjöar genom den i jämförelse med vattenvolymen alldeles
dominerande massan av högre växtlighet, genom näringsrika botten-
P a
p a £ (0 A
2 a £ 0 te
Fig. 4, Grafisk framställning över associationsgruppernas fördelning inom en eutrof
damm.
Överst ett spektrum, som något så när överensstämmer med den eutrofa sjötypen i dess typiska
utbildning. För övrigt en tilltagande förskjutning i riktning mot de saproba områdena.
lagers ständiga kontakt med ytvattnet o. s. v. Likartade associa-
tioner kunna uppträda i sjöar — men då först som effekten av
kulturellt betingade föroreningar. Den härför erforderliga anrikningen
av vattnet med näringsämnen torde nämligen endast i dammar vara
tänkbar på autosaprobiseringens väg.
Det är således otvivelaktigt, att formationernas grundton uteslu-
tande betingas just av de miljökemiska förutsättningarna, och atti
princip sjöar och dammar, vilka tillhöra den eutrofa typen, med
hänsyn till planktonproduktionens beskaffenhet måste betraktas från
alldeles samma synpunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
