Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Carex stricta-associationen.
Den är en av de fysiognomiskt mest framträdande i de gottländska
myrarna och kanske den allra mest betydande för utvecklings-
gången. Den utgör mer eller mindre sammanhängande partier i
olika utvecklingsskeden utöver hela starrmyren men framträder mera
enhetligt som ett här och där avbrutet randbälte, löpande utmed
backmyren (»laggarna»). Synnerligen ren och yppig i mera lägni-
våiga stråk av starrmyren av markerad erodiv natur, således varest
i myrkanterna vårströmmen tar väg, och där det enligt uppgifter
på orten »drar och rinner» även under vintern. På dessa lokaler
är ej någon sedimentation eller Chara-vegetation — om ej Chara
aspera (jfr LsunGovist 1914, sid. 31). I stället är Amblystegium som
bottenvegetation gynnad: Carex stricta — Amblystegium scorpioides är
den karakteristiska kombinationen, som tillsammans med och bunden
till nyssnämnda slags lokal är en formationsekologisk enhet (jfr anf.
st. sid. 11).. Dessa lokaler äro Hemse och Alva inmyrar, vidare ut-
med de södra myrlaggarna (i synnerhet s. om Nyträsk), i Silte inmyr
vid Bjerges med fortsättning utmed skogskanten fram till Risala
träsk, där den avlöses av Schoenus nigricans-association; vidtar åter
utmed laggarna n. om Risala, och fortsätter utmed norra sidan,
starkt markerad i vikarnas vattendrag (jfr anf. st. sid. 2—3), ända
till Fardhems lagg i nordost, där åter Schoenus nigricans avlöser
framemot Stángaáns mynnig, där ater C. stricta tar vid (jfr anf. st.
vegetalionskartan). I punsområdena — myrens erodiva delar i all
synnerhet — anger associationen karaktären.
Kring de mindre träsken — gölarna och punsarna (beträffande
terminologi, se anf. st. sid. 2) — är associationsfördelningen denna:
Cladium och Carex filiformis pa sydvästsidan och C. stricta på nord-
ost-erosionssidan (jfr anf. st. sid. 16). Vid smäträskens utdaning
har nämligen vid de eroderande krafternas ensidiga inriktande ell
urval ägt rum; de erosionskänsligare Carex filiformis och Cladium
ha gått i regressiv facies, under det den erosionshärdigare Carex
stricta kvarstått och förhällit sig progressiv.
De båda associationsgruppernas i stort selt motsatta lokalisering
kan förstås av följande schema med de två ekologiska ylterlighe-
terna, C. stricta och C. filiformis som exempel. Vårflödet i sam-
band med isverkan orsakar under översilning från öster till väster
en relief av oberörda och högre partier av C. stricta samt lägre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
